Jupiter och Ganymedes

Jupiter och Ganymedes

jupiter_07-04-2017_c9_25tum_f10_23_49_ganymede_neximage5_video0003-23-47-39_pipp_lapl4_ap207b
jupiter_07-04-2017_c9_25tum_f10_23_49_ganymedes_neximage5_video0003-23-47-39_pipp_lapl4_ap207b

Under förra veckan jobbade jag flera kvällar med att fotografera Jupiter, som nyligen passerat oppositionen 2017. Vädret var halvklart med sakta drivande moln och successivt framåt nätterna bildades låga dimmoln som sedan definitivt gjorde att det mulnade. Den här bilden är konstruerad ur en 2GB sekvens video fotograferad tidigt på kvällen mellan moln. Atmosfären var instabil. Ändå blev resultatet den bästa bild av en Jupiter-måne som jag någonsin tagit. Ganymedes skiva syns tydligt.

jupiter_ganymedes_9_25tum_f10_07042017_video0013-23-27-50_pipp_lapl4_ap210c_50procent
jupiter_ganymedes_9_25tum_f10_07042017_video0013-23-27-50_pipp_lapl4_ap210c_50procent

Här är en annan bildvariant från en 2.2GB-film, och jag tycker att färgbalansen blev bra.

jupiter_ganymede_07-04-2017-c9_25tum_f10_neximage5_video0007-23-19-25_pipp_lapl4_ap206b
jupiter_ganymedes_07-04-2017-c9_25tum_f10_neximage5_video0007-23-19-25_pipp_lapl4_ap206b

Det här var situationen en stund innan den ovanstående bilden. Ganymedes var på väg bort från Jupiters klot. Planeten stod lägre och sekvensen fotograferades genom mer dis.

jupiter_ganymede_07-04-2017_c9_25tum_f10_video0004-23-13-22_pipp_lapl4_ap203_roterad
jupiter_ganymede_07-04-2017_c9_25tum_f10_video0004-23-13-22_pipp_lapl4_ap203_roterad

Ganymedes hade precis lämnat Jupiters skiva, och jätteplaneten råkade visa sig i en tillfällig, klarare del av himlen varför bilderna blev skarpare.

jupiter_ganymedes_transit_07-04-2017-c9_25tum_f10_video0004-22-25-42_pipp_lapl4_ap212
jupiter_ganymedes_transit_07-04-2017-c9_25tum_f10_video0004-22-25-42_pipp_lapl4_ap212

Och här ses vad som hände minuterna innan när Ganymedes var i transit över Jupiters yta och kastade sin skugga mot den jättelika gasplanetens molniga yta. Denna scen simuleras för övrigt exakt i gratisprogrammet Stellarium, som dock helt misslyckas med att visa planetens Stora Röda Fläck i korrekt position.

Jupiter stod fortfarande för lågt för att kunna fotograferas med bra skärpa, men jag hade just börjat kvällens session och lät video bara gå. Fokus lät jag bli att labba med eftersom instrumentet var bra inställt från den förra natten. Det handlade om att utnyttja minuterna effektivt.

Neximage 5 använder iCap version 2.2 som videoprogram och upplösningen var inställd på 640 x 480, alltså den lägsta. Bildhastigheten var 25 stycken i sekunden. I bildbehandlingen efteråt använder jag först Pipp, därefter AstroStakkert och slutligen RegiStax 6.1. Pipp sorterar fram 1200 av de bästa bildrutorna. Som bäst blev videofilerna drygt 2GB långa.

Kalla och varma lampor

Kalla och varma lampor

Trafikverket har stat upp ny LED vägbelysning utmed 136 från Skogsby till avtaget upp till Station Linné och såvitt jag kan bedöma efter mobilfoto handlar det om varm LED, dvs högst 20 procent störande blått ljus.
Trafikverket har satt upp ny LED vägbelysning utmed 136 från Skogsby till avtaget upp till Station Linné och såvitt jag kan bedöma efter mobilfoto handlar det om varm LED, dvs högst 20 procent störande blått ljus. Perspektivet är väster- och nordväst ut. För blotta ögat ser LED-belysningen vitare ut men kameran registrerar den mjukt gul.
Vi kan jämföra med en kilometerlång sträcka utmed Norra Vägen i Nybro, med samma mobilkamera opch samma väderlek under samma kväll. LED-belysningen utgör en några år gammal teststräcka och är tydligt kall både för blotta ögat och för kameran. Som synes ansluter så gul natriumbelysningen. Vid östra infarten till Nybro finns för övrigt en långre sträcka med gul-orange LED-belysning, som är tydligt varmvit och omöjlig att skilja från natrium högtrycksljus.
Vi kan jämföra med en kilometerlång sträcka utmed Norra Vägen i Nybro, med samma mobilkamera, samma väderlek och under samma kväll. LED-belysningen utgör en några år gammal teststräcka och är tydligt kall både för blotta ögat och för kameran. Ljuset innehåller upp till eller även mer än 30 procent blått. Som synes ansluter så gul natriumbelysning.
Vid östra infarten till Nybro finns för övrigt en längre sträcka med gul-orange LED-belysning, som är tydligt varmvit och omöjlig att skilja från natrium högtrycksljus.
En vy åt andra håller av Norra Vägen där övergången mellan kallvit LED och natrium högtryck syns tydligt.
En vy åt andra håller av Norra Vägen där övergången mellan kallvit LED och natrium högtryck syns tydligt.

—————————————————————————————————————————————

Det här är de lysande glasbollarna i den nya planetvandringen vid Station Linné
Det här är de lysande glasbollarna i den nya planetvandringen vid Station Linné.
Det här är de lysande glasbollarna i den nya planetvandringen vid Station Linné. Vi söker efter bättre modeller för Jupiter respektive Saturnus.
Det här är de lysande glasbollarna i den nya planetvandringen vid Station Linné. Vi söker efter bättre modeller för Jupiter respektive Saturnus.
Komet 41P/Tuttle-Giacobini-Kresak

Komet 41P/Tuttle-Giacobini-Kresak

Komet 41P/Tuttle-Giacobini-Kresak vid klockan 22UT den 18.2.17. 102 mm f/7 refraktor, 60 sekunders exponering, ISO1600, Canon EOS 1000D
Komet 41P/Tuttle-Giacobini-Kresak vid klockan 22UT den 18.3.17. 102 mm f/7 refraktor, 60 sekunders exponering, ISO1600, Canon EOS 1000D
Komet 41p, 10 x 60 sekunderm iso 1600
Komet 41p, 10 x 60 sekunder, iso 1600

Det här är premiärbilden från min nya plats i Nybro nämligen föräldrarhemmet, som erbjuder en betydligt mörkare himmel och – har det visat sig – en tillräckligt stabil uteplats för att ställa CGEM DX-monteringen på utan att få problem med vibrationer. Väderförhållandena var usla, det hade klarnat upp efter några häftiga regn- och snöskurar och himlen var för det mesta endast halvklar. Fokuseringen är därefter, men monteringen prickade rätt på kometens position vid första försöket och data hämtade jag förstås från Minor Planet Center. Från denna platsen är det enbart höga objekt som gäller, medelhöga eller låga skyms av träd.

Polinställningen av monteringen är enkel och tillräckligt bra för att ge 60-sekunders exponeringar utan avdrift. Som lite uppvärmning tog jag först en serie med 30 sekunders också. Tyvärr har jag bara ett batteri till kameran så hela sessionen präglades av att klara av de olika momenten snabbt. Jag har inte fototat plattfält och eftersom resultatet inte är 100 procent avvaktar jag till senare i veckan då det blir klart väder nattetid igen.

Uppdaterad den 21.3.2017:

41p_19032017_102ED_f7_10x60sek_iso1600_jdanielsson_nybro_sverige_SigmaCombinedFiles_bra2.jpg
41p_19032017_102ED_f7_10x60sek_iso1600_jdanielsson_nybro_sverige_SigmaCombinedFiles_bra2.jpg

Jag har fått en del bra tips av Regims skapare om fler finesser i programmet och resultatet ses här. Dock har jag inget bra bildbehandlingsprogram som kan matcha den bild som R producerar så jag har gjort print screen och sedan beskurit den i Paint. Bilden består alltså av 10 stycken adderade exponeringar men tydligen var molnigheten bitvis besvärande. Dock syns kometens kärna bättre under två perioder. Frågan nu är om R klarar av att registrera och addera på kometkärnan i en simulerad guidning? Bilden är uppscalad 2x.

R33 och IC434 – Hästhuvudnebulosan i Orion

R33 och IC434 – Hästhuvudnebulosan i Orion

lrgb_assembly_ic434_27122016_102mmf7_10x20sek_bin1x1_lrgb_jdanielsson
lrgb_assembly_ic434_27122016_102mmf7_10x20sek_bin1x1_lrgb_jdanielsson

Jag har fått tid att ta mig an den tidiga vinterns praktobjekt i Orion. Den 27 december var en praktfull vinterkväll och jag använde 102mm f/7 ED refraktorn och som vanligt SBIG ST8300M kameran kopplad till Xagyl filterhjul. Jag exponerade LRGB-serier om bin 1×1 och bin 2×2, kamerans chip var kylt till -25C,och jag avslutade kvällen med att ta plattfilterbilder med hjälp av Aurora-skärmen av Gerd Neumann, Tyskland. Den mindre storleken.

Bildbehandlingen spänner över flera program:

  • Grundläggande kalibrering, registrering och plattfältsbehandling per färgkanal, automatiskt, Regim.
  • Registreringen av L, R, G och B-Fits-filerna – CCDSoft5. (Prism10 klarar inte registreringsmomentet vilket felrapporterats till tillverkaren).
  • Den slutliga bildbehandlingen i färg: Prism10.
  • Det som återstår är att beskära bort den svarta kanten. Jag har installerat Gimp men ännu inte utfört arbetet.

Liksom jag tidigare rapporterat så misshandlar tyvärr GAF Webben bilderna och denna kan i verkligheten ses dubbelt så stor och med god kvalite exempelvis i GIMP.

 

En stor, tung montering har fått hjul

cgem-dx_2_dsc_0413
cgem-dx_2_dsc_0413

Det är intressant hur saker och ting passar eller inte passar. Ikväll upptäckte jag att min Celestron CGEM DX-montering, som är stor och tung, enkelt kan förses med hjul med hjälp av en anordning som jag köpte från astromarket.org för ett par år sedan för att bära Skywatcher EQ6-monteringen. En närmare inspektion avslöjade att det går att skjuta ut hållaren för stativbenen en knapp decimeter från normalläget och ändå få hjulen att fungera normalt. Därmed passar också den stora monteringen. Det är helt klart användbart för att bära och transportera och sätta upp utrustning är inte något som en amatörastronom gillar. det är mycket enklare och snabbare att bara kunna rulla ut grejorna färdigmonterade från sin parkeringsplats under väderskydd. Min fader fördlade trplattan att bära batterier för kraftförsörjningen och andra större tillbehör. Den passar också för den stora, tunga monteringen. Hjulen på transportanordningen kan låsas. DOCK. Det finns ingen reglering i höjdled för att justera monteringen i våg. Möjligen går det att öppna benens lås och höja och sänka dem någon centimeter men knappast mer. Det hela är stadigare än jag hoppades men för den allra bästa stabiliteten kommer det att behövs stöd under transportanordningens ben.

cgem-dx_1_dsc_0397

Plattfältsbilderna för RGB är nu tagna

Plattfältsbilderna för RGB är nu tagna

En fin, klar men kylig kväll
En fin, klar men kylig kväll

Jag startade montering, teleskop och CCD-kamera på tisdagskvällen då vädret var strålande. Hela dagen var en av de första vårdagarna, det töade och porlade och var över +10 grader på någon plats inåt Småland, sades det på nyheterna. Så snart mörkret lade sig kröp temperaturen ned för 0:an och när jag avrundade två timmar senare var den -2C. Då börjar det bli problem med att lägenheten kyls ut trots att balkongdörren är i det närmaste stängd.

En fin, klar men kylig kväll
En fin, klar men kylig kväll

Det gick snabbt att montera och få igång CCD-kameran, och fokuseringen gick också snabbt. Jag noterade att Sky Watcherns fokuserare inte har någon millimeterskala, men fokuspunkten finns halvvägs ner på okularröret. Och då sitter filterhjulet emellan så egentligen finns fokuspunkten ganska högt upp ovanför fokuseraren.

En fin, klar men kylig kväll
En fin, klar men kylig kväll

SBIG ST-8300m-kameran fortsätter att sköta sig bra. Jag satte kylningen på -25C. Det blev naturligt att ägna kvällens ansträngning åt området nära kalibreringsstjärnan, den stod högt upp och det behövs för att inte tuben ska slå i balkongräcket. Jag återkommer till motivet. Denna gång justerade jag hela tiden filnamnet rätt på filerna som sparades automatiskt så det blir enkelt att sortera dem.

En fin, klar men kylig kväll
En fin, klar men kylig kväll

10 tums f/5 optiken har behållit kollimeringen bra trots ett par biltransporter det senaste året, men jag lämnade finjusteringen med  till en senare stund. Dagtid. Jag ska hämta hem den utlånade 10-tums upplysta plattfältspanelen. Skulle det visa sig att bilden blir bra har jag möjligheten kvar att ta plattfält på skymningshimlen eller på skärmen. Varken fokus eller kamera är rubbad.

Uppdaterad den 25.2.2017: Igår kväll jobbade jag med att exponera plattfält genom 10 tums Newtontuben. Det var stjärnklart, -4C, och Jupiter klättrade sakta högre borta i sydöst, men jag lade tiden på dessa viktiga kalibreringsfiler. Jag använde den lysande skärmen som jag köpte av Gerd Neumann i Tyskland för ett par år sedan. Allt fungerade utmärkt och jag tog 20 exponeringar i rött, grönt och blått vid binning 1×1 men som väntat var det omöjligt att exponera luminance. ST8300M kamerans styrprogram kan bara exponera 0,01 sekund som snabbast och det var för lång tid så bilderna överexponeras. Så jag fick bryta. Ikväll har jag letat fram den särskilda nerbländningsfilm som jag köpte som tillbehör och klarar att täcka 10-tumsoptiken. Det är en ljusgrå plastfilm. Sent i eftermiddags snöade det igen så denna sista kanals plattfält blir en uppgift för en kommande stund vid teleskopet. Då kör jag också en LRGB-runda vid 2×2 binning, dvs fyra gånger så ljuskänsligt som vid 1×1.

plattfalt_3_dsc_0461
plattfalt_3_dsc_0461. Den lysande plattfältsskärmen drivs av 12V DC och en speciell transformator. Här ses skärmen ditlagd överst på instrumentet.
plattfalt_2_dsc_0471
plattfalt_2_dsc_0471. Varken kamerans position eller fokusläget har ändrats så det var ok att ta plattfältsbilder. Instrumentet har suttit uppe sedan sent i höstas och även genom vintern.

plattfalt_1_dsc_0473

 

Kontakt efter ett kattavbrott – Program vill inte prata med en annan montering

Kontakt efter ett kattavbrott – Program vill inte prata med en annan montering

lx200_autostar1_img_1683
lx200_autostar1_img_1683

För några månader sedan gjorde grannens intelligenta katt som vanligt en revirrunda inne i min lägenhet och låg sedan och slappade ett tag i arbetsrummet. Veckor efteråt upptäckte jag att han inte vilat utan mumsat på seriekabeln till min nyinköpta USB-seriekonverterare av Meade. Det var bara att ta fram avbitartången och klippa rent och så anlita Alf-Arne för att löda ihop det hela. Ikväll bekräftade jag att allt gått bra och datorn pratar villigt med LX200 över den moderniserade förbindelsen. Programmet är Prism 10.0. Jag hade för mig att det gick att styra den gamla DC fokuseraren över ASCOM genom detta program, som utnyttjar ASCOM, men hittills har jag inte hittat rätt inställning. Beskedet från tillverkaren är att bara fokuserare med absolute encoders stöds.

lx200_autostar2_img_1701
lx200_autostar2_img_1701
lx200_autostar2
lx200_autostar2

Jag simulerade en körning i vardagsrummet av en vinterkväll (-4.4C) utanför balkongfönstret. Den automatiska inställningsrutinen mot två stjärnor fungerade bra. Här syns hur instrumentet pekar mot Procyon…

lx200_autostar3
lx200_autostar3

…och här hur jag klickat fram en förflyttning till Betelgeuse. För nytillkomna tittare så är teleskopet alltså en gammal Meade LX200 Classic på 12 tum som är moderniserad med elektronikpanelen och Autostar 1 handkontrollen i Classic telescope system upgrade av GMD Associates i USA. Det gör det till kompatibelt med en LX90, exempelvis. Handkontrollen är bättre begagnad.

Uppdaterad den 26.2.2017: De senaste dagarna har jag kommunicerat med tillverkarna av PRism v10.0 för att försöka komma förbi ett egendomligt fel. Programmet vägrar att kommiunicera med Skywatcher EQ6 trots att det vid uppkopplingen rapporterar om att förbindelsen lyckats och det visar också korrekt symbolik för att det finns en fungerande uppkoppling. DOCK. Så snart användaren försöker att styra teleskopet via menyerna är felmeddelandet att den sideriska trackingen är idle, dvs ej påslagen. Den digitala handkontrollen rapporterar ett timeout fel. Jag blev rekommenderad att installera EQAscom men det löser inte problemet. Enligt Bob på företaget kan det vara en strulighet mellan Win 7 64bitar och drivrutinen till Prolific-chipet som sitter i min nyligen köpta serie-USB konverterare. Fortsättning lär följa. Han har testat på sin HEQ5 och lyckas få kontakt och styrmöjlighet.

Slutligen testade jag på min renoverade LX200 och där hade det hänt saker efter installationen av EQAscom. Drivrutinen för LX200 accepteras utan protester och allt funkar nu i instrumentets styrning inklusive styrningen av den gamla DC motoriserade Meade fokuseraren! Det är smått fantastiskt. Drivrutinen för Autostar, som instrumentet nu är uppsatt som, gillas dock inte fullt ut, och styrfunktionen är stilla.

.

Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus

Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus. 10x20 sekunder. bin 2x2. 102mm f/7 refraktor. 27.12.2016. SBIG ST-8300 CCD. Foto: Jörgen Danielsson, Nybro.
Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus. 10×20 sekunder. bin 2×2. 102mm f/7 refraktor. 27.12.2016. SBIG ST-8300 CCD. Foto: Jörgen Danielsson, Nybro.

Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus. 10×20 sekunder. bin 2×2. 102mm f/7 refraktor. 27.12.2016. SBIG ST-8300 CCD. Jag testar även med den större storleken på bilden. (GAF Webben är lustig när det gäller bilder. Det blir knappt någon skillnad på dem så detta är bara en liten tumnagelbild mot hur originalet ser ut. Tyvärr går det inte att klicka och få se den stora versionen.)

Bilden är komplett kalibrerad inklusive flats. Jag börjar med det tyska fria programmet Regim som automatiskt gör grovjobbet. En default-inställning om att öppnade filer ska anses vara RAW, dvs från en DSLR-kamera och som är lätt att missa, försenade mig över ett år sedan jag hittat detta annars utmärkta program eftersom resultatet blir konstigt med FITS-filerom detta inte bockas av. Jag har meddelat programmets skapare om problemet). Regim utförd all kalibrering samt adderingen av de registrerade filerna. SGBIG:s gamla CCDSoft5 startar inte längre på denna PC på grund av en känd gammal bugg men dess föregångare CCDOps utför arbetet utmärkt med att automatiskt justera och ställa in ljusstyrkan. Den sista delen av jobbet görs manuellt med att justera fram den önskade kontrasten och så sparar jag ner till standard *.jpg.

Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus. 10x20 sekunder. bin 2x2. 102mm f/7 refraktor. 27.12.2016. SBIG ST-8300 CCD. Foto: Jörgen Danielsson, Nybro.
Hästhuvudnebulosan B33 i Orion mot IC434 i rött ljus. 10×20 sekunder. bin 2×2. 102mm f/7 refraktor. 27.12.2016. SBIG ST-8300 CCD. Foto: Jörgen Danielsson, Nybro.

 

 

Venus dominerar under skymningen

Venus dominerar under skymningen

Venus dominerar under skymningen
Venus dominerar under skymningen

Venus dominerar under skymningen och både igår kväll och sent i eftermiddags var planeten strålande vacker. Bilden är från gårdagen och ger bara en blek antydan om skådespelet. Den svaga Mars finns i närheten. Jag använde min gamla Canon EOS 1000D och optiken var 70mm f8, iso 100. Det var en svår fotosession och autofokus ville inte vara med men det visade sig att de två första rutorna med manuellt fokus blev bäst.

Min10 tums Newton i premiär ute på balkongen

Min10 tums Newton i premiär ute på balkongen

Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen
Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen

För några år sedan – tänk vad tiden går – gjorde jag ett realisationsfynd då Astromedia i Göteborg avrundade sin verksamhet: En 10 tums f/5 Newton-tub som värmt lagerhyllan allt för länge. Så priset blev därefter, och jag har för mig att det var 3500 kronor. Sedan dess har tuben mest varit overksam alternativt utlånad, men ikväll gjorde jag slag i saken och monterade den på min gamla EQ6-montering ute på balkongen. Sånär som på om du för tuben i en låg position framåt så slår den inte i någonting vid rörelse till olika positioner på himlavalvet och den enda nackdelen kompenserar jag genom att sköta manövrerandet manuellt för låga positioner. Tuben är nu balanserad med ett standard storlek okular. Det fungerar. Skulle jag hänga dit min CCD-kamera är det dock tveksamt om det lyckas eftersom tuben då riskerar att slå i framdelen av balkongen oftare. Jag ska förstås testa. Senare under kvällen fick jag avbryta eftersom det plötsligt kom väta från himlen men strax var det lugnt igen och Orion intog sin vanliga plats i söder på en vinterkväll. Nu vilar dock instrumentet ett slag under väderskydd. R.A-axeln är frikopplad och tyngs ner av de tre motvikterna som sitter i det yttersta läget.

Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen
Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen
Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen
Sky Watchers 10 tummare f/5 Newton i premiär ute på balkongen