Nya SBIG ST-8300M CCD – Framstegsrapport

Den lilla Pelicancase-väskan är öppnad och här ligger då godsakerna som jag väntat i 100 dagar på, nybyggt i USA och för närvarande en av de CCD-kameror som uppmärksammas mest. Det är den monokroma 8,3MB versionen, det finns en färgversion också, men den passar jag på. 18900 sparade kronor har omsatts och livslängden blir förhoppningsvis tio år. 1996 köpte jag min gamla Starlight Xpress SXL8 CCD-kamera med 512×512 pixlar för cirka 12000 kronor så idag får användaren betydligt mer fotokapacitet för betydligt färre pengar.

Kamerans anslutningar. Kontakten längst till höger är för filterhjul.

Röd lampa lyser och blinkar då och då vilket innebär att kameran har bootat och laddat ner all behövlig information från PC:n. Fläkten surrar, och den mekaniska slutaren rör på sig och signalerar med klickande ljud att den är beredd.

Så här ser kameran ut just nu kopplad till en Meade Off Axis Guider och en f/6.3 fokalreducerare. Det är en test. Kanske går det att nå fokus, men det blir i ljussvagt cirka f/7-läge och säkert med en del vignettering av bildfältet.

Godkänd hårdvara, bock i kanten för mjukvarans installation. Det är facit så här långt, dock inte programmen CCDOps, som är ett bra grundprogram för nybörjaren och CCDSoft, något mer avancerat. Den medföljande skivans installationsguide fick såväl min bärbara Acer som stationära Acer att frysa, och kräva omstart av systemet. Manuell installation direkt från skivans bibliotek gick bättre, det är Win Vista Premium 32b-miljö, jag lade ner CCDOps och DriveChecker på den bärbara. Allt såg normalt ut, enligt manualen ansluts så strömmen, kamerans fläkt brummade igång och slutligen USB-kabeln. MEN. Ingenting hände. Datorn kände inte av den nya hårdvaran. Så det gick inte att installera den vidare.

Snabbt över till den stationära PC:n. Inom fem minuter var allting installerat och klart, fast jag fick fixa en frysning. CCDOps hängde sig vid kontakt med kameran. Jag startade om systemet och begärde Win XP SP2-kompabilitetsläge på CCDOps, och allt fungerar sedan perfekt.

Igår kväll rensade jag den bärbara från den gamla installationen, gjorde om, och struntade helt i att följa autorun.exe utan tog det manuellt via utforska skivan. Jag gjorde CCDOps Win XP-kompatibel. På med strömmen och i med USB-kabeln. Datorn reagerade blixtsnabbt, den nya hårdvaran kändes av och resterande drivrutiner installerades mycket snabbt och allt var klart att använda.

Det syns att SBIG:s ingenjörer tänkt till om hårdvaran och konstruktionen, och ST-8300 kan klassas som en mycket kapabel mellanklass CCD-kamera i rätt prestanda- och prisläge för den avancerade amatörastronomen, känns det som. En finess: 12V-anslutning (3,5A), har skruvgänga! Tackar. Det var inte igår. Synd att det så ofta med astronomiska prylar är enkla 12V-jack som inbjuder till glapp och rent av lossnade kontakter för mitt i natten så kan vad som helst hända med sladdarna när monteringen rör på sig.

Du rekommenderas att skruva fast de två handtagen, och då måste baksidan lossas. Så här ser insidan ut.

Det finns ett par lustigheter med hårdvaran. SBIG skickar inte med den lilla hexnyckel på tummått som behövs för att lossa minibultarna som håller bakstycket på plats. Det krävs när du monterar dit de två handtagen, om du nu önskar ha dem på plats och det rekommenderas eftersom kameran annars är svår att få grepp på och fästa en säkerhetstamp i. Som amatörastronom vet jag ju sedan urminnes tider att man alltid ska ha hexnycklar på tummått tillgängliga i denna hobbyn.

Utrustningen är CE-märkt, men nätlådan är inte klassad för användning utomhus, Nätkabeln är bara 2,5 meter lång. (Det finns en extrakabel att köpa till, men det fixar du enklast i elaffären).

Med följer en bra Baader 2-tums adapter med T-gänga och filtergänga, men inte en visualback adapter med t-gänga – tillbehör – så den som vill koppla kameran direkt till primärfokus eller fokalreducerare på sitt SC/ACF-instrument kan inte göra det. Turligt nog har jag ju en refraktor med en 2-tums fokuserare hemma för de första testerna, och så har jag lyckats att koppla ihop kameran med Meades guider och fokalreducerare. Då går det att koppla till SC/ACF-instrument, exempelvis.

Kameran saknar ett främre dammskyddande klargas utan den mekaniska slutaren ligger fri för miljöpåverkan ett stycke in. Bakom den göms ett skyddsglas och därunder CCD:n. Jag tycker min gamla Starlight Xpress SXL8 var smartare byggd med både ett främre skyddsglas och ett inre över CCD:n. Som ersättning kan en 2-tums filter UV/IR från Baader, exempelvis, användas för vissa konfigurationer, och det underlättar för fokusering, uppges det.

25.4.2010: PREMIÄR FÖR SBIG ST-3800M “FIRST LIGHT” BLEV ARCTURUS

Det var premiär för SBIG:s ST-8300M CCD-kamera i natt och jag monterade den på min 102 mm ED f/7-refraktor som ju sitter på det nya Skywatcher NEQ6 PRO-stativet. MEN. I det här läget gick det inte att nå fokus. Fokuspunkten ligger förvånadsvärt långt bak.

En snygg airy disc bjöds jag i alla fall på.

Så det var bara till att avbryta och bege sig in på upptäcksfärd bland alla de prylar och tillbehör som jag genom åren samlat på mig och se. Det perfekta tillbehöver fanns tillhands. En William Optics 2-tums diameter förlängare, en stabil sak försedd med två skruvar att nypa åt om 2-tums adaptern från Baader som sitter i kamerans framdel. Jag chansade på att fokus ligger ytterligare långt ut, och nästa exponering prickade så bra att jag för kvällen struntade i att justera vidare. Det var ju bara en testnatt under svåra förhållanden med perfekt seeing men usel transparens och månen i antågande på cirka 100 graders håll i väster.

Kameran var knappt +5 grader varm, denna natt brydde jag mig inte om att slå på den regulerade kylningen som tar ner temperaturen till -30 grader C under omgivningstemperaturen och sedan håller tempen på plus eller minus 0,1 grader. Att begära exempelvis 40 grader under omgivningstemperaturen är det inge mening med. Det är utanför räckvidden för kylningen.

NEQ6 PRO-monteringen bekräftades åter ha mycket bra polinställning. Jag började med sekundlånga exponeringar och arbetade mig successivt upp till 120-sekunders. Först på Arkturus, sedan på ett anonymt stjärnfält just intill. De flesta på 120-sekunder lyckades.

8300M-chipet är stort liksoom synfältet och vignetteringen tydlig. Den liksom ett par dammfläckar, eller vad det nu är för skuggor, i nederkanten kompenseras med hjälp av plattfält. Fläckarna är ett mysterium som jag undersöker. CCDOps visar dem tydligt, men i CCDSoft så dämpas de. Slutligt omdöme blir ju när jag tagit ett plattfält.

Den här bilden är tagen fem minuter senare. Jag tycker att stjärnorna tecknas bra för att bara vara i en mellanklass ED-refraktor, och något filter för att få bort UV/IR-strålning används heller inte. Det förbättrar skärpan. Jag lade alltså ingen tid åt att finjustera den.

Det här är den första bilden av ett astronomiskt objekt med ST-8300M-kameran nämligen Arcturus, och en enstaka 30-sekunders exponering, 102mm f/7 ED-refaraktor. Man kan tydligt se hur bra optiken tecknar ut stjärnorna långt ut mot kanterna. Synfältet är mycket stort. Uppenbarligen var de atmosfäriska förhållandena bättre i början av kvällens session. Kameran var inställd på att fota och subtrahera en darkframe automatmiskt och sedan kasta den. Temperaturen var knappt 6 grader. Ingen kylning av kameran var igång förutom fläkten därbak.

===================
Uppdaterad den 5.6.2010:

Råbild från Celestron C9.5 + F6.3 reducerare + SBIG ST-8300M CCD

Det är det första astrofotot genom min stora Celestron 9.25 tum SC försedd med f/6.3 reducerare, Off Axis Guider och SBIG:s ST-8300M monokroma kamera. Klicka ett par gånger på bilden för en större variant. Den är kraftigt förminskad, och exponerad 10 sekunder vid binning 2X2 pixlar på ett anonymt stjärnfält i närheten av Arturus under mycket bra sommarförhållanden. Mörkfältet är automatiskt borttaget.

Som synes tecknas stjärnorna ut bra även långt ut mot kanterna, vignetteringen är inte störande och det mörka fältet till höger beror helt enkelt på skuggan från guiderns prisma. CCD-chipet är så stort att det hamnar något bakom när guidern sitter i detta läge. Där går ju sedan att justera positionen 90 grader och hoppas på en mindre skuggeffekt på det rektangulära chipet, men jag avvaktar tills vidare.

På de första bilderna som togs med kameran efter leveransen för cirka en månad sedan noterade jag de två svagt mörka dammskugge-ringar som syns nederst ungefär över den starkare stjärnan. De pekar på ett par mindre föroreningar på framsidan av det glas som sitter framför CCD-chipet. Jag har påpekat detta för Astro Sweden, men det är inget klagomål för reklamation även om man ju önskar att nya CCD ska vara helt rena innan användaren själv får aqnsvar för det damm som användningen generera på denna yta. Jag har sett hur den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA:s CCD-kameror, någon av dem i alla fall, i en interplanetarisk sond såg ut avseende råbild. Tro mig, detta är inget att klaga på…

Här näst ska jag fotografera plattfältbilder på skymningshimlen cirka 30 minuter efter solnedgången ikväll, och experimentera med bildbehandling för att “räta upp” råbilden och ta bort skuggeffekter och ojämn belysning.

Jag fick vänta länge under skymningen för att få hyffsade flatfield bilder, på den här skymtar faktiskt de första stjärnorna och delen i centrum är ju överexponerad. Det är binningen 2×2 pixlar och därmed den ökade känsligheten som är problemet. Med 1×1 pixlar går det enkelt att ta plattfält på den tidigaw skymningen. Men exponeringstiderna i båda fallen är korta, bara 3 respektive 5 tusendels sekund. Temperaturen var -5 grader C på chipet.

Här är den korrigerade bilden, väldigt många “nya” stjärnor dyker upp ur de mörka områdena. Den sämre delen av plattfältet slår igenom som ett mörkare fält. På sikt är det mycket möjligt att jag investerar i en portabel plattfält skärm, monteringsbar framför teleskopöppningen och med rätt ljus och färgtemperatur – i alla väder. Det har börjat att dyka upp alternativ på marknaden. För bildhandlingen har jag använd CCDSoft5, den senaste versionen med drivrutin för ST-8300M.

I vart fall demonstrera kvällens övning pedagogiskt nödvändigheten av och det praktiska med plattfält, men att ta dem vid rätt tidpunkt och mot rätt bakgrund är en konst. Ikväll var det lätta stråk av höga moln som drev förbi men periodvis stora områden med klara partier.

Här är ett annat motiv, Arcturus, cirka 15 stycken 5 sekunders exponeringar stackade och komplett kalibrerade med hjälp av demoversionen av Maxim DL Pro 5. Som väntat blir resultatet mycket bra men det är ju också förväntat eftersom det kraftfullt och dyrt. Jag har 30 dagar på mig att bestämma mig för eventuellt köp! Det bär bara att inse faktum, det vore svårt att manuellt utföra alla dess automatiska operationer, och jag tänker speciellt på hanteringen av darkframe, bias och flatfield.

Så här ser fältet ut under fokuseringsjobbet med skuggan av guiderns prisma till höger. Optiken är kollimerad och skuggan från sekundären perfekt centrerad men eftersom CCD-chipet är så stort finns ett visst fel långt ut utkanten av ljuskonen. När objektet flyttas mot centrum försvinner det.

Den 8.6: Jag har lagt en del tid på att öva vidare på demon av Maxim DL Pro 5, fullt fungerande men bara i 30 dagar. De har verkligen fått till kalibreringsfunktionen bra, dumpa bara alla dina darkframes, bias och flatfield i ett bibliotek och låt sedan programmet automatiskt ordna upp allt och tillverka master-frames av respektive sort.

Men sedan tog det stopp. Intruktionsvideon visar hur användaren bara trycker “calibrate” or “calibrate all”, och vips är det mödosamma jobbet med att snygga till råbilderna gjort, men icke här. Felmmeddelanden. Varje gång. Det var först i morse efter tips av Johan Warell Upplsala, ordförande i SAAF och van användare, som jag tog mig en titt till på de bibliotek med råbilder jag har. Där syns felet. Några bilder med olika format låg fel – och då protesterade MDL.

Jag mailade MDL support att det hela var löst, men att de borde bifoga orden “Wrong image format” i felmedelandet vilket hade besparat mig några timmar. Å andra sidan så klagar jag inte, jag bara övar.

Jag har också matat in data om utrustningen 9.25 tum öppning och f/6.3 reducerare i Sky 6. Bilder tagna vid med standard 1×1 pixlar belyses med 0,75 bågsekund per pixel, och täcker 42×31 bågminuter. Alltså ett mycket stort område av himlen.

Med tanke på den kvalite på himlen på seeing som vanligen råder går en hel del upplösning förlorad utan det är med den som binnad 2×2 och dubbelt så ljusstark som jag lär använda den mest. Den dag då jag också har ett filterhjul och filter är en vanlig teknik att exponera L, Luminace, med hög upplösning 1×1 och RGB med 2×2.

Uppdaterad 22.6:

Bilden: Ett stjärnfält högt i söder innan fullmåneljuset hinner störa där det står en svag komet, som dock är utom räckhåll men ändå är något att sikta på. Fullständig kalibrering med många bilder med hjälp av Deep Sky Stacker, 9 exponeringar med sammanlagt tid av 40 sekunder. Binning 2×2, 3 bågsekunder per pixel. Det går snabbt och smidigt att behandla bilderna, men finns det färre än cirka 15 stjärnor så protesterar det och stackar inte.

Bilden: Arcturus och ett flygplan som råkar passera in i synfältet, som mäter 78,9 x 59.4 bågminuter. Exponringen är 1 sekund. Klicka två gånger på bilden för att se den större versionen.

Nu börjar stjärnhimlen att komma tillbaka och skuggade en molnbank i sydost bort fullånen ett bra tag så jag hann ta en hel del bilder. Teleskopet styrdes med Sky PRO 6. Kvällen inleddes med flat field- tagning mot en halvklar himmel. CCDSoft5, som blir mer och mer intressant ju mer jag läser i manualen – jo, jag hör faktiskt till de som läser manualer – tackade för sig och släckte ner förbindelsen med kameran ST-8300M precis när det på allvar var dags att börja ta plattfältbilder. Det gick aldrig att återfå kontakten. Låsningen av drivrutinen på USB-porten har släppt, detta nämns i instruktionerna. MEN. CCDOps 5 fungerade utmärkt så efter omstart av systemet och kameran och nerkylning till +-0 igen blev det en lyckad kväll. Jag siktade på olika mycket svaga kometer med litet hopp om att alls kunna se dem men i alla fall. Det var inga ljusstarkare inom räckhåll i alla fall på denna sidan om meridianen. Jag aktade mig noga för att klicka och styra instrumentet över meridianlinjen för då uppstår en situationen då instrumentet flippar och rör sig till andra sidan och risken för urdragna kablar är överhängande.

Slutligen rullade molnbanken av fullmånen och då var det dags att släcka ner för natten. En snabb test med korrigering för plattfält gjordes och jag fick fram den här bilden, som verkligen är imponerande jämfört med råbilden, som liknar den här nedan. Då var det bara det här problemet med att se CCDOps 5 sparade råbilder. Innifrån programmet är det inget proble, de ligger i sbig-biblioteket, men utifrån enbart med hjälp av Vista-finder så är det spöklikt tomt i detta bibliotek. Mysteriet kvarstår. Efter en lång kvälls manuella fotograferande och sparande av filer hade jag svårt att spara om och exportera data ur CCDOps 5, men idag söndag gick det direkt.

Bilden: Råbilden utan någon bildbehandling alls.

Bilden: Råbilden minus mörkströmbilden

Bilden: Så här ser en enstaka platt-fältbild ut, och den är inte korrigerad varesig för mörkström eller bias.

Så här ser en 30-sekunders enstaka exponering mot ett anonymt stjärnfält i söder ut. Bildstörningen som orsakar utdragna stjärnor kallas koma och är förväntad. Om några veckor får jag en adapter som gör att jag kan montera f/3.3 linsen ett par centimeter närmare kameran vilket bör förbättra belysningen. synfältet är enormt. Brännvidden är ungefär 800 millimeter med min C9.25 och synfältet
78,9 x 59.4 bågminuter och varje pixel avbildar 1,4 bågsekunder. Nästa natt ska jag aktivera styrningen av monteringen från Sky 6 PRO och därmed markeras varje bilds position i FITS-headern och minor planets kan sökas.

Nu blir nätterna allt längre igen.Sommarsolståndet den 21:e är äntligen förbi, men ännu dröjer det ett par veckor innan det är någon mening med att börja fotografera med ST-8300 på stjärnhimlen. Den är helt enkelt för ljusstark. Så ikväll i skymningen övade jag fokusering med en ny uppställning bestående enbart av C9.25-tuben, en F3.3 fokalreducerare och ST-8300M. Avståndet till gemensamhetsbyggnadens tegeltak är cirka 40 meter, och CCDOps5 var inställd på att kyla till +0C och ta 1/4-dels subframe (bara 1/4-del av sensorns yta användes) vid 1 sekunds exponering och binning 1X1. Taket lutar naturligtvis så skärpedjupet blir därefter. Jag var nyfiken på hur vignetteringen skulle se ut, men som synes är det mycket lovande. Ljusstyrka 3.3 är ljusstarkt, och ger cirka 1000mm brännvid. Backfokus är för kort för att det ska kunna gå att stoppa in tillbehör mellan teleskop och kamera, uppges det. (Klicka på bilden för att se den korrekta storleken).

Uppdaterad 3.7.2010:

Bilden: 10 stycken 30-sekunders exponeringar mot ett anonymt stjärnfält nära himmelsekvatorn och meridianen, optik Celestron 9.25, f/6.3 fokalreducerare. Behandlade i Deep Sky Stacker.

Trots att himlen var mycket disig och därmed transparensen usel satte jag igång grejorna igen för inställning av monteringen, och det lyckades mycket bra. Det här är den mest avancerade bilden jag hittills tagit. Den är kalibrerad dock ännu ej med plattfält. Som synes tecknar optiken skarpa stjärnor långt ut mot kanten av synfältet trots att CCD-chipet är stort. Så den här optiska uppställningen lär bli den som jag använder mest i fortsättningen. På grund av diset och den ljusa himlen orsakas ett ljusare runt fält i centrum med en spegling av sekundärspegeln. Jag har sett detta fenomen redan för flera år sedan med min gamla CCD under en natt med dåliga förhållanden. På den här sammanlagda bilden reduceras störningen betydligt.

Bilden: Och här är då samma motiv och antal bilder fullständigt kalibrerad inklusive ett flertal plattfältbilder. Klicka två gånger på bilden för att se detaljerna. Så mycket märkvärdigare än så här blir det inte. Tjusiga färgbilder av galaxer och nebulosor överlåter jag åt andra amatörer att ägna den knappa observationstiden åt utan ämnar ägna mig åt positionsbestämning av asteroider och kometer samt en ganska bra skattning av deras magnituder, dock ej genom standardfilter. Vem har råd med en sådan uppsättning?

Bilden: Så här ser plattfältet ut för den optiska uppställningen Celestron 9.25 tum, f/6.3 fokalreducerare och SBIG ST-8300M i primärfokus. Det togs ikväll på klassiskt vis mot klar himmel cirka 45 minuter efter solnedgången och innan stjärnorna kommer fram. Det var bättre omständigheter än plattfältet från igår kväll där himlen mulnat med dis så nu har jag en bra serie kalibreringsbilder. Så länge som CCD-kameran sitter orubbad på instrumentet och fokus inte ändras kan alla råbilder justeras och bli korrekta. Som man ska med CCD så är det bildtagning av serier med bilder som gäller, 10 stycken åtminstone av flats, darks och bias.

Den runda reflektionen i centrum kommer att sekundärspegeln på baksidan av korrektorn i främre delen av instrumentet. De två runda “donuts”-skuggorna i bildens nederkant kommer att ett par dammkorn alternativt intorkade vätskedroppar (rengöringsmedel?), och fanns med då kameran levererades. Störningen sitter på framkanten av det glasfönster som finns framför CCD-chipet men bakom slutaren. Det är ju inte bra att chipet redan från fabriken är förorenat, men å andra sidan kunde det ha varit mycket värre. Hade felet suttit mer centralt i bildfältet hade jag dock reklamerat kameran, och begärt utbyte. I vilket fall så måste användaren hela tiden använda tekniken med plattfältsbilder för att korrigera för bildfelen som uppstår på grund av den ojämna belysningen i fokalplan eftersom CCD-chipet är så stort. Plattfält korrigerar också för bildstörningen i form av dammskuggeringar.

ST-8300-serien CCD-kameror är en volymprodukt till ett intressant pris för den avancerade amatören, men testerna borde ha pågått någon månad till, tycker jag, eftersom det visat sig att kameran i speciellt fuktiga miljöer är känslig för frostbildning på CCD-fönstret. Intresserade ägare erbjuds nu ett gratis kit för installation av en värmare. Nybörjare med lödkolv ska nog inte ge sig på det, två lödningar behövs, men den normalhändige bör klara jobbet. Frost på CCD-fönstret är ett klassiskt problem som borde ha upptäckts tidigt, men sker testerna främst i torr ökenmiljö, läs Kalifornien, så uppträder ju inte felet lika ofta, förmodar jag.

I vart fall är jag fortfarande nöjd med kameran. Den har massor med pixlar, ett stort synfält, och jag börjar få mer och mer respekt för mellanfotoläget med binning 2×2. Det är fyra gånger känsligare än vid 1×1.

CCDOps 5 är ett rudimentärt kameraprogram, som kan lite mer än man först tror, CCDSoft 5, är mer avancerad och kan betydligt mer än vad man först tror speciellt ifråga om fotometri och astrometri för småplaneter kometer och asteroider.

Bilden: M27 Dumbell nebulosan, en enstaka bild 15 sekunder exponering, enbart dark frame reducerad inget annat, och detta är miniatyrversionen av bilden som är tagen vid binning 1×1 med 1,4 bågsekund per pixel och är 8 MB stor. Jag har ett flertal bilder av motivet. Förhållandena var riktigt usla, kraftigt dis med obefintlig eller bara dålig transparens men stadig seeing efter en rekordvarm dag med +33 i Nybro på eftermiddagen och tidigare kvällen. Celestron 9.25 tum vid f/63.

Uppdaterad den 13.7: Det har varit ett par långa, intensiva nätter med astrofotografering medan värmeböljan dagtid envist håller sig kvar. Framåt kvällen byggs diset upp igen, men det blir ett par timmar innan det helt tar överhanden. Samtidigt lär jag känna tekniken hos montering, programvaror och CCD-kamera bättre och inatt lyckades jag för första gången få igång “stämplingen” av ra- och dec-positionsdata i FITS-headern till varje bild genom samverkan mellan CCDOps5 och Sky Six Pro. Detta är en förutsättning för att kunna göra seriösa analyser av bildmaterialet, astrometri och fotometri.

Men det var inte lätt. Jag är med i Software Bisques användarforum för CCDSoft5, som kostar 30 USD att använda ett år, och skickar synpunkter och får råd från programmakarna. Det visar sig att programmen inte kan kommunicera via öppnad nätverksanslutning (på PC:n) när jag kör Vista home Premium 32bitar i vanligt läge. MEN. Det händer roliga saker då du låter Vista köra programmen i Win XP SP2-kompabilitetsläge. Nu startade jag om Sky Six ett par gånger och startade även om monteringen en gång med ny kalibrering en gång på grund av att Sky Watcher 17ah batteri tog slut och EQ6-monteringen elegant nitade. Räddningen blev en strömadapter jag köpt från Scopestuff för europeisk standard och som klarar 2.75A. Så länge som monteringens strömlampa lyser stadigt rött är allt frid och fröjd, börjar den sakta blinka rött gäller det att fundera på alternativen, snabb röd blinkning är fara å färde och kort efteråt tappar pc och montering den seriella anslutningen och monteringen tvärnitar.

En nyhet för natten var att jag kalibrerade monteringen mot två stjärnor och därmed ökade dess pekexakthet och M57 landade mitt i bildens centrum. Jag ska prova också tre stjärnor vilket gör att monteringen även kompenserar för cone error, som innebär att teleskopets optiska axel inte är alldeles parallell med axeln som pekar mot Norra himmespolen nära Polstjärnan.

Timmen innan gryningen och medan gryningen börjat jobbade jag med att fotografera en 14.4-magnituders kometet, dels rakt på där den borde finnas enligt Sky Six, men också det omgivande området. Eftersom kometer är rörliga objekt tog jag 20 exponeringar av varje zon. Vi får se om jag fick napp.

Bilden: M57, Ringnebulosan, en enstakaq 10-sekundersexponering vid 2×2 binning, korrigerad för mörkström men inte plattfält. Kameran var kyld till -5C vilket är den av SBIG rekommenderade temperaturen.

Uppdaterad den 14.7:

Bilden: En roterande satellit hamnade på den här exponeringen, som varade 20 sekunder. I synfältet finns sannolikt komet C/2006_Loneos-S3, magnitid 14,3, men den suddiga fläcken längst upp i överkant är en galax. Jag har också en stackad bild på 20×20 sekunder som visar det, men CCDSoft5 vägrar för närvarande att aktivera flatfieldkalibreringen då en grupp av råbilder behandlas.

Bilden är komplett kalibrerad

Bilden: Nu lyckas det bättre med även serier av råbilder. Orsaken var ett par “förorenande” äldre bilder som gömde sig bland dem och satte sitt avtryck på den egentligen redan korrekt behandlade bilden. Som synes är resultatet inte perfekt, men problemet är sannolikt gryningshimlen. Det finns ett par kandidater som skulle kunna vara komet C/2006 Loneos S3. Nästa uppgift är att felsöka och labba med inställningen för image link mellan CCDSoft5 och Sky Six. Någon brist på stjärnor för att matcha det verkliga och syntetiska stjärnfältet är det som synes inte.

PREMIÄR FÖR KOMETOBSERVATION

För flera år sedan fick jag första bekantskapen med Astrometrica, ett i det närmaste gratis men mycket kraftfullt program skrivet av österikaren Herbert Raab, och det finns fortfarande kvar ständigt med fixar och uppdateringar. Vad det gör är kort och gott astrometri och grov fotometri av asteroider och kometer, dvs rörliga obekt, det behövs tre upp till sex bilder med lite tid förfluten emellan. Mitt första försök med foto av en svag komet (nära zenit) på kvällen mot torsdagen gav resultat direkt, men det syntes inte på bildskärmen ef tersom kometen är stjärnlik. Astrometrica upptäcker en rörelse. Här är den fylla skrivningen i loggfilen för analysen, som i det närmaste görs automatiskt men användaren behöver mata in grundläggande uppgifter om CCD och brännvidd samt om de databaser som finns tillgängliga. Och godkänna rimligheten i den matchning som görs. Jag har USNO A2.0 och UCAC 2.0 på hårddisken men programmet väljer att jämföra med UCAC 3.0 över nätet.

De stjärndata som först redovisas är alltså de jämförelsestjärnor som används. Resultatet av mätningarna sammanställs i en fil för sändning till MPC, Minor Planet Center.

Bilden: En av prickarna i övre högra hörnet är Komet C2006_q1_McNaught, magnitud 14,9 på den sämst fokuserade bilden och 13.9 på de övriga två som har bra kvalite. Detta är en enstaka 20 sekundersbild, binning 2×2, brännvidd drygt 1500mm vid f/6.3 med mitt C9.25-tums SC-teleskop.

22:26:30 – Start 2010-07-16
Image 1: D:\PROGRAM\ccdsoft5\AutoSave\Imager\00001816.C_2006_Q1__McNaught_.FIT
Time Stamp: 2010 07 15, 19:40:12 UT
Image 2: D:\PROGRAM\ccdsoft5\AutoSave\Imager\00001845.C_2006_Q1__McNaught_.FIT
Time Stamp: 2010 07 15, 19:52:54 UT
Image 3: D:\PROGRAM\ccdsoft5\AutoSave\Imager\00001867.C_2006_Q1__McNaught_.FIT
Time Stamp: 2010 07 15, 20:02:45 UT
Settings for Scale and Orientation:
Focal Length = 1425.0mm ± 10.0%, Position Angle = 0.0° ± 10.0°, Pointing = ± 5.0′
Image flipped: horizontally vertically
Settings for CCD:
Pixel Width = 10.8µm, Pixel Height = 10.8µm, Saturation = 60000
Settings for Object Detection:
Aperture Radius = 4, Detection Limit = 6.0, Min.FWHM = 0.70, PSF-Fit RMS = 0.20, Search Radius = 0.75
Settings for Reference Star Matching:
Number of Stars = 50, Search Radius = 2.0, Magnitude = 10.0mag – 18.0mag
22:26:38 – UCAC-3: 5576 Records read (97.3′ x 76.0′)
Center Coordinates: RA = 18h 29m 19.40s, De = +43° 10′ 02.0″
22:27:12 – Object List for Image 1 (00001816.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
209 Detections (156 Stars, 7 Ref. Stars, 1 Mover)
22:27:12 – Object List for Image 2 (00001845.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
380 Detections (269 Stars, 9 Ref. Stars, 1 Mover)
22:27:12 – Object List for Image 3 (00001867.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
369 Detections (241 Stars, 10 Ref. Stars, 1 Mover)
22:27:12 – Astrometry of Image 1 (00001816.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
7 of 7 Reference Stars used: dRA = 1.61″, dDe = 1.16″
X = +7.136613874E-3 -1.415590542E-5*x’ +1.445641269E-6*y’
Y = +2.959315300E-3 +1.459391965E-6*x’ +1.415601621E-5*y’
Origin: x0 = 838.0, y0 = 633.0
Center Coordinates: RA = 18h 27m 04.48s, De = +43° 20′ 07.4″
Focal Length = 1517.9mm, Rotation = 174.11°
Pixel Size: 2.93″ x 2.93″, Field of View: 82.0′ x 61.9′
22:27:12 – Photometry of Image 1 (00001816.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
7 of 7 Reference Stars used: dmag = 2.81mag
Zero Point: 24.88mag
RA dRA Dec. dDec R dR x y Flux FWHM Peak Fit
h m s ” ° ‘ ” ” mag mag ADU ” SNR RMS
————————————————————————————————————
18 25 48.416 -2.05 +43 20 44.03 -1.57 14.65 +3.55 558.37 676.81 12329 9.5 12.2 0.175
18 26 05.946 +3.63 +43 16 52.29 -2.09 14.08 -2.02 614.35 591.01 20975 8.4 14.8 0.162
18 26 06.686 +0.92 +43 17 27.69 +1.17 14.10 -0.47 618.42 602.69 20517 8.8 21.7 0.114
18 26 25.389 -0.29 +43 09 39.50 +1.74 11.92 -4.84 669.99 436.39 152759 13.7 42.1 0.059
18 26 39.417 -2.27 +43 31 08.21 +1.17 12.33 -2.51 770.04 867.00 104398 9.2 44.2 0.103
18 30 10.049 -1.02 +43 07 00.60 -0.32 14.25 +3.33 1497.47 294.08 17879 9.0 19.0 0.118
18 30 37.515 +1.09 +43 42 09.82 -0.09 13.33 +2.97 1669.65 999.04 41657 9.4 25.4 0.115
22:27:12 – Astrometry of Image 2 (00001845.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
9 of 9 Reference Stars used: dRA = 1.44″, dDe = 1.72″
X = +6.720054262E-3 -1.415697239E-5*x’ +1.460582152E-6*y’
Y = +4.003538604E-3 +1.458860000E-6*x’ +1.414963771E-5*y’
Origin: x0 = 838.0, y0 = 633.0
Center Coordinates: RA = 18h 27m 12.23s, De = +43° 23′ 43.4″
Focal Length = 1518.1mm, Rotation = 174.12°
Pixel Size: 2.93″ x 2.93″, Field of View: 82.0′ x 61.9′
22:27:12 – Photometry of Image 2 (00001845.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
9 of 9 Reference Stars used: dmag = 2.76mag
Zero Point: 25.05mag
RA dRA Dec. dDec R dR x y Flux FWHM Peak Fit
h m s ” ° ‘ ” ” mag mag ADU ” SNR RMS
————————————————————————————————————
18 25 48.516 -0.95 +43 20 46.35 +0.75 14.45 +3.35 522.25 607.54 17292 10.0 17.6 0.139
18 26 05.965 +3.82 +43 16 49.68 -4.71 13.69 -2.41 577.64 520.08 34835 12.3 31.6 0.077
18 26 06.690 +0.96 +43 17 27.78 +1.26 13.73 -0.84 581.77 532.68 33633 9.2 35.5 0.095
18 26 25.363 -0.57 +43 09 39.57 +1.80 11.69 -5.07 633.04 366.33 219857 11.8 103.2 0.062
18 26 39.434 -2.08 +43 31 07.81 +0.76 12.06 -2.79 733.71 796.91 156908 12.2 81.1 0.065
18 27 37.848 -2.37 +43 08 34.14 +0.24 14.84 -1.33 899.20 314.61 12142 10.9 15.3 0.140
18 30 09.840 +1.68 +43 26 32.83 +2.95 14.91 +3.37 1499.63 621.57 11365 9.4 14.0 0.115
18 30 10.129 -0.15 +43 06 59.53 -1.39 13.98 +3.06 1460.66 223.58 26749 11.2 29.9 0.086
18 30 37.383 -0.35 +43 42 08.24 -1.66 13.02 +2.66 1632.80 928.69 64559 10.3 37.7 0.102
22:27:12 – Astrometry of Image 3 (00001867.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
5 of 10 Reference Stars used: dRA = 0.88″, dDe = 0.90″
X = +6.481896881E-3 -1.415139150E-5*x’ +1.468606381E-6*y’
Y = +5.125544078E-3 +1.441993276E-6*x’ +1.414272730E-5*y’
Origin: x0 = 838.0, y0 = 633.0
Center Coordinates: RA = 18h 27m 16.61s, De = +43° 27′ 35.1″
Focal Length = 1518.8mm, Rotation = 174.18°
Pixel Size: 2.93″ x 2.93″, Field of View: 81.9′ x 61.9′
22:27:12 – Photometry of Image 3 (00001867.C_2006_Q1__McNaught_.FIT):
10 of 10 Reference Stars used: dmag = 2.34mag
Zero Point: 25.09mag
RA dRA Dec. dDec R dR x y Flux FWHM Peak Fit
h m s ” ° ‘ ” ” mag mag ADU ” SNR RMS
————————————————————————————————————
18 25 48.640 +0.39 +43 20 45.21 -0.39 14.53 +3.42 497.69 529.92 16795 12.2 19.6 0.104
18 26 06.112 (+5.43) +43 16 49.76 (-4.63) 13.88 -2.22 553.18 442.89 30517 10.6 30.0 0.085
18 26 06.884 (+3.08) +43 17 27.43 (+0.90) 13.79 -0.79 557.48 455.34 33249 11.1 33.5 0.081
18 26 25.532 +1.29 +43 09 39.60 +1.83 11.82 -4.94 608.60 289.11 204469 11.5 84.3 0.079
18 26 39.573 -0.58 +43 31 06.93 -0.12 12.14 -2.71 709.43 719.70 152257 11.0 79.5 0.086
18 27 37.917 -1.62 +43 08 32.18 -1.73 15.20 -0.96 874.42 237.04 9065 9.4 15.8 0.112
18 29 39.440 (-1.99) +43 23 31.72 (+0.78) 15.26 -0.10 1356.59 495.32 8537 11.5 12.8 0.132
18 30 09.906 (+2.40) +43 26 27.48 (-2.40) 15.06 +3.52 1475.22 543.68 10322 9.9 18.7 0.114
18 30 10.258 (+1.26) +43 06 56.19 (-4.73) 14.12 +3.20 1436.29 146.13 24588 10.5 27.2 0.092
18 30 57.895 +0.52 +43 21 32.28 +0.41 15.25 +1.57 1642.57 426.08 8648 12.2 15.7 0.136
22:29:16 – Moving Object detected (0.34″/min, PA 41.0°):
18 24 31.866 +43 47 57.12 14.76 340.15 1262.21 11148 8.1 19.1 0.130
±1.62 ±1.18 ±0.04
c2006q1 C2010 07 15.81958 18 24 31.87 +43 47 57.1 14.8 C XXX
c200006q11 C2010 07 15.81958 18 24 31.87 +43 47 57.1 14.8 C 0XXX
c200006q12+C2010 07 15.81958 1.6 1.2 X.0 N 0.00001 1.458???????? 0XXX
18 24 32.022 +43 47 59.04 13.95 304.87 1192.96 27543 10.2 24.8 0.135
±1.45 ±1.73 ±0.01
c2006q1 C2010 07 15.82840 18 24 32.02 +43 47 59.0 13.9 C XXX
c200006q11 C2010 07 15.82840 18 24 32.02 +43 47 59.0 13.9 C 0XXX
c200006q12+C2010 07 15.82840 1.4 1.7 X.0 N 0.00001 1.874???????? 0XXX
18 24 32.218 +43 48 01.31 13.94 280.94 1116.47 28990 9.4 28.7 0.134
±0.89 ±0.91 ±0.01
c2006q1 C2010 07 15.83524 18 24 32.22 +43 48 01.3 13.9 C XXX
c200006q11 C2010 07 15.83524 18 24 32.22 +43 48 01.3 13.9 C 0XXX
c200006q12+C2010 07 15.83524 0.9 0.9 X.0 N 0.00001 2.001???????? 0XXX
22:29:17 – End

Uppdaterad 20.7.2010: M27, Dumbell-nebulosan i högsta upplösning

Bilden: Det här är M27, dumbellnebulosan, i hösta upplösning, binning 1×1, och bildstorleken blir alltså 8MP. Här visas den förminskad till drygt 20 procent. Det är 55 stycken 15-sekundersexponeringar adderade och innan dess komplett kalibrerade med hjälp av CCDOps5. Cirka 30 procent av exponeringarna utöver de 55 har jag plockat bort då de visar atmosfärisk oro och periodiskt fel i drivningen. Inga speciella filter användes. Seeingen var mycket stabil, transparensen usel, men tydligen något bättre. M27 stod ganska högt i sydost då bildserien togs natten den 13-14.7.
Teleskopet är som vanligt min Celestron C9.25 Schmidt-Cassegrain med en f/6.3 reducerare vilket gör fokallängden till 1518mm, enligt mätning av programmet Astrometrica. Varje pixel belyses av 1,5 bågsekunder rymd.

(Klicka två gånger på bilden för högsta förstoring).

Uppdaterad den 22.7:

Tack vare det utmärkta vädret med många klara eller i alla fall halvklara nätter har jag lagt tiden med instrument och CCD-kmera och inte att göra den sista adderingen av perfekta M57-bilder, men den kommer. Här är i alla fall ett anonymt stjärnfält ett stycke under meridianen i söder under disiga förhållanden med nyheten attn jag fotograferar enstaka bilder på 30 sekunder. Det är vad monteringen klarar just nu. Denna bild består av 3 x 30 sekunder exponering och är komplett kalibrerad. 30 sekunder kan tyckas lite men jag tycker tvärt om att det är mycket exponeringstid för ett bekvämt arbete och utan guidning. en tredjedel av de exponerade bilderna kan användas, resten får utdragna stjärnor beroende på atmosfäroro eller periodiskt fel i RA-drivningen.

Bilden: 3 x 30 sekunder adderade binning 2×2. När de tre exponeringarna alignats och blinkas visar sig flera asteroider som rör på sig. Eftersom kvällen redan var sen hade jag dock inte länken till Sky 6 startad och det saknas därför positionsdata. För att få en bekvämare arbetsställning hade jag höjt monteringen betydligt och gjorde om polinställningen. Nu ska vi inte rubba den under hösten är meningen.

=========================================================================
Nedan är ett antal intressanta och nyttiga astronomi länkar. Klicka texterna nedan.

Sky View Café. Java baserat planetarium.
Vad händer ikväll? Fyllig astronomisk kalender!
Winstars är ett vackert planetarieprogram med landskapsscenerier samt molnighet.
Stellarium, det vackraste planetarieprogrammet med stämningsfulla skymningsscener.
Cloudynights är en astronomiresurs för mulna nätter.
Orbiter är den mest avancerade simulatorn för rymdfärd jag känner till.
Astromart är också en astronomiresurs för mulna nätter.
Astro. Intressant danskt diskussionsforum i nederkant på hemsidan.
Space. Senaste internationella rymdfartsnytt.
Spacedaily. Senaste internationella rymdfartsnytt.
Spaceflightnow. Aktuell rymdfart, updaterade mission status med mera.
Nasaspaceflight. Tekniska nyheter om rymdfarkoster ofta Nasa’s
Skytonight. Sky and Telescopes hemsida, seriös amatörastronomi, obstips.
Astronomy. Hemsida av nybörjarkaraktär, tidskriften heter Astronomy.
Nasa-Watch. De snabbaste nyheterna kritiskt om Nasa, ofta välinformerad.
Neodys – Asteroidsök. Avancerad information om Near Earth Objects.
CBAT – Minor Planet Center. Rapportera misstänkta upptäckter hit.
Nya Google Sky – Är inte helt fel och finns under fliken view

Leave a Reply