Andromedagalaxen M31 med satelliterna M32 och NGC205

Andromedagalaxen M31 med satellitgalaxerna M32 och NGC205 fotograferade under 300 sekunder genom filtren L, R, G och B med hjälp av 150 mm APO f/5 refraktorn vid Astrocamp i södra Spanien den 18 november i fjol. Foto: Jörgen Danielsson, itelescope.net

Det här är de små tumnagelbilderna efter en lyckad astrofotokväll sent i höstas vid Astrocamp i södra Spanien. Jag har numera den lägsta möjliga nivån på abonnemanget hos itelescope.net vilket kostar cirka 75 svenska kronor i veckan men det ger ändå tillräckligt med poäng för att under ett par kvällar per månad för en stund kunna njuta av denna extrema fotokonst. Ibland lyckas det så här bra.

Som många säkert redan känner till är Andromedagalaxen vår Vintergatas närmaste granne i rymden och finns på cirka 2,5 miljoner ljusår. Det är den enda galaxen som vi på Jorden på en mörk landsbygdshimmel kan se för blotta ögat som en suddig fläck. Dess skenbara utsträckning på natthimlen motsvarar sju fullmånediametrar. I ett medelstort eller stor teleskop ser man för blotta ögat faktiskt de mörka stråken i galaxskivan.

Dock har galaxen en trist vitgrågrön färg eftersom dess ljus är för svagt för att våra synorgan ska kunna uppfatta färg. Bilder taga genom teleskop och olika filter tecknar istället en gulvit och vitgrå galax. Som alltid är det alltså inte naturliga färger. Det här med färger på astronomiska objekt vållar ofta besvikelse hos nybörjarna.

Det som syns i naturlig färg är stjärnorna och den varierar med dess temperatur så att gamla svalare stjärnor är röda och unga heta är vitblå. Vidare syns jätteplaneten Jupiter i sin naturlig färg ljusockra och dess stora Röda Fläck ses faktiskt praktfullt rödorange. Vackra Saturnus med sina ringar har också naturliga färger och dess klot är vitgult och ringarna vitgrå. Avslutningsvis vår Måne ses också i naturlig färg och är vitgrå. Det är allt. De till synes spektakulära djuprymdsbilder som tagits med hjälp av rymdteleskopet Hubble inte minst och har överdådigt vackra färger, är konstgjort färglagda genom att exponeringarna gjorts genom filter som framhäver olika ämnen.

Det kallas för Hubblepaletten har har faktiskt vållat en debatt om det etiska i att vilseledaleda publiken. För bra många år nu skrev jag ett debattinlägg till tidskriften Sky and Telescope och argumenterade för att de i varje fall skulle skriva något reportage om det här problemet och illustrera genom att publicera både den trist färgade råbilden och jämte den den konstgjort färgade bilden. Jag fick inget svar.

 

Och här är en tidigare serie tagen den 23 augusti med instrumentet T20 som är en 100mm f5 APO refraktor vid observatoriet i New Mexiko, USA. Det är ett billigt vidvinelinstrument. Åter är det tumnagelbilder som visas. Som synes är de inte helt ok kalibrerade. Bakgrunden är ojämn. Jag vill minnas att det var en kväll med ganska kraftigt månljus vilket orsakar problem med bakgrunden om Månen står för några objektet som fotograferas men som ger rabatt på exponeringarna. Jag har inte gjort något försök ännu att justera detta fel.

jpeg-t20-jorgend-m31-20200823-024354-luminance-bin1-e-200-001
jpeg-t20-jorgend-m31-20200823-024354-luminance-bin1-e-200-001. Foto: Jörgen Danielsson/itelescope.net

Som alltid levereras astrofotona dels kalibrerade och dels som råbilder. Användaren kan sedan efter behov och önskemål efteråt gå in och ladda ner kalibreringsbilder bias, darks och flat frames för olika filter och exponeringar. De finns i olik generationer, så att säga, vilka förnyas ungefär var tredje månad.

Leave a Reply