Den 10 juli 2009 - Stabilisering av primärspegeln - Den första bilden 
Friday, July 10, 2009, 01:31
För ett par år sedan köpte jag en Meade LX200 Classic mirror lock and stabiliser av BC&F Astro Engineering. Att huvudspegeln kan vagga lite fram och tillbaka och därmed förskjuta fokuseringen är ett välkänt fel på denna teleskopmodell. Jag lyckades dock inte få låset att fungera bra då, men nu gör jag ett nytt försök.

Låset är alltså anordningen till vänster som sätts fast genom instrumentets hål för att fästa en transportskruv i bakkanten på huvudspegelns spegelcell. Fjäderns tryck styrs med hjälp av muttern. Den vanliga fokuseringsskruven används. Jag testade visuellt i natt och det tycks fungera bättre nu, men det behövs alltså en hel del justering mellan varje fokuseringsläge. Låset passar bäst för en permanent uppställning där kameran ständigt sitter på, exempelvis.

Spegelns rörelse utan lås är annars tydlig då läget på instrumentet ändras och fokus förloras. Just detta problem har byggts bort på senare års modell och på LX200 GPS låses spegeln fast i läge.



Det här är premiärbilden tagen med spegelstabiliseringen i funktion tidigt efter midnatt den 14 juli med min 12 tummare och fokalreducerare till f/6.3. Som alla ser är det av M27, som ju är ett klassisk Deep Sky-objekt för amatörer. En enstaka bild på 30 sekunder. Jag har flera, liksom ett par bilder av M13 och flera av M57. De togs efter go to-sökning av teleskopet, som prickade rätt och vars huvudspegel inte ändrade läge.




Här är alltså den kalibrerade versionen av M27, Dumbell-nebulosan, fotograferad med en omodifierad Canon EOS 1000D, vilket gör kameran nästan blind för rött Ha-ljus. (KLICKA på bilden för att se den stora versionen, som i sin tur är en kraftigt förminskning av originalbilden).Därmed är motivet nebulosa inte det optimala. Jag använder Deep Sky Stacker för registreringen av fem RAW-bilder på vardera 30 sekunder samt behandling med fem mörkströms- och fem biasbilder. Känsligheten för exponering var inställd på 200ASA, och till nästa natt ska jag öka på detta.

I vart fall tecknas det mycket stora synfältet bra, tycker jag, för att vara en gammal Schmidt-Cassegrainoptik och stjärnorna i utkanten är inte allt för mycket påverkade av koma. Upplysningen av synfältet är acceptabel, och det kommer enkelt att gå att korrigera krökningen med hjälp av plattfältbilder.

Här är ett utsnitt av M13-bilden, en enstaka exponering på 30 sekunder. Bakgrunden blev mer naturlig i M27-bilden, tycker jag, men M13:s stjärnor är gamla, gulgröna så det stämmer någorlunda. Nu gäller det att lära sig mer om att köra Deep Sky Stacker.



Och här är en bild av M57, Ringnebulosan. Det är en enstaka bild men fullt kalibrerad. Problemet nu är att få DSS att inse att det faktiskt går att stacka de tolv registrerade exponeringarna - och inte bara nöja sig med en.



Här ytterligare en bild, nu med full kalibrering aktiverad, fem mörkström och fem bias vilket innebär att programmet gör en master-file först. Allt går bra till det är dags att stacka då det rapporterar att star freshhold måste ändras så att fler stjärnor upptäcks. Nu används bara en av tolv exponeringar. Jag har förbättrat star freshhold, men samma resultat. (Jag har läst på nätet att fler användare har samma problem).
I övrigt är programmet kraftfullt och det rapporterar att det använder datorns två processorer.



Och här är det då premiär för en bild som behandlats med plattfält, flatfield, och därmed är bildfältet inte längre krökt i hörnen. Jag använde skymningshimlen i förrgår kväll. Därmed kan jag inte flytta kameran på några dagar innan jag hunnit fota fler deep sky-bilder. Synfältet visar ett område där det ska finnas en 10-magnituders komet, nedre centrala området är intressant. Jag har dock inte analyserat vidare ännu. Skärpan kunde vara bättre. Eftersom antidagg inte var igång för korrektorn då startbatteriet är slut efter år av flitig användning för 12V ström daggade den igen mot slutet av sessionen då jag riktade det uppåt.


En enstaka 30 sekunders exponering fullt kalibrerad av M17, Omega-nebulosan.





Och så tycks problemet vara löst. Med bilder av högre kvalitet, det vill säga många stjärnor, protesterar Deep sky Stacker inte alls, utan använder tillgängliga råbilder. Här 3 x 30 sekunder men det är en median eller avaragebild, inte adderad. Programmet överlåter fortsatt bildbehandling till andra program.

Här har jag fuskat och använt bra, skarpa råbilder från den 14 med plattfältet från den 17:e. Trots att kameran varit avtagen emellan så fungerar det. Problemet med bandpassfiltret i denna konsumentkamera är uppenbart. Det röda Ha-ljuset blockeras nästan helt och M27 får ett överdrivet grönblått utseende. Resultaten ska bli bättre på galaxer och kometer.



Ett genomsnitt av 11 x 30 sekunders exponering av M57, också från den 14:e men med plattfält från den 17:e.
-----------




Kommentarer