Emissionsnebulosor i Auriga 
Tuesday, January 12, 2010, 05:29
Claes Martinsson


Auriga eller Kusken är mest känd för sina vackra öppna stjärnhopar. Kuskens stjärnbild har dock ett antal andra fina men lite diffusare emissionsnebulosor. Dessa kan observeras visuellt i lite större teleskop men är enklare att fotografera. För t kunna fotografera dem krävs långa exponerings tider då nebulositeten är rätt svag. Det får heller inte vara mycket fukt i luften då vatten absorberar det svaga röda ljuset från nebulosorna.
I bilden ovan syns IC410 vilken är den svaga H-alfa nebulositet som ligger kring den öppna stjärnhopen NGC 1893. Vanligtvis behövs exponeringar på minst 2-3 timmar, men bilden ovan tog med bara 56 minuters exponerings tid och det var lite disigt vis tillfället vilket är anledningen bristen på detaljer på grund av den hårda bild processing som var nödvändig.




Bredvid IC410 ligger IC417 vilken är den lite större nebulositeten under den starka stjärnan uppe till höger i bilden. Nere till höger ligger NGC 1931 vilket är en öppen stjärnhop med omgivande nebuloositet. Uppe till vänster syns också den öppna stjärnhopen NGC 1907. Denna bilden är också processad hårt på grund av den korta exponerings tiden vilken var 56 minuter.
( 890 visningar )

Den 11 januari 2009 - Mars 
Monday, January 11, 2010, 05:09


Mars den 10.1.2009 klockan 22.45 UT, Celestron C9.25, 2x apokromatisk barlow, 100/1 sekund exponering, ToUCam Pro 740k, IR-blockfilter, AmCap kameraprogram, bildbehandlad i RegiStax 5.0. De 15 procent bästa bilderna av 1100 är bildbehandlade. Klart och blåsigt väder.



Samma som ovan men 1/50-dels sekund exponering och klockan 23.33 UT.

Centralmeridian: 215,85 grader, diameter, 13,47 bågsekunder, fas 0,982, magnitud -0,99.

(Från Mars Previewer II)

Den mest framträdande strukturen är Norra polarkalotten, men vid randen av klotet - dock ej synligt här - finns Syrtis Major på väg in i bild. Mare Simmerium och Mare Tyrrhenium ses bland annat i söder. Den här sidan av Marsklotet är den mest strukturlösa.



Mars, 9,25tum, f/10, 1/1000-dels sekund. Norra polarkalotten dominerar.

Använd Mars Previewer II för att följa Marsytan, den finns att ladda hem på www.skytonight.com under fliken för program nere till vänster.
( 723 visningar )

California nebulosan 
Monday, January 11, 2010, 01:13
Claes Martinsson


California nebulosan (NGC 1499) är ett moln av vätgas som är ungefär 100 ljusår i diameter. Molnet är som andra emission nebulosor upplyst av en närliggande stjärna vilket i detta fall är en blå mycket varm stjärna vid namn Menkib. California nebulosan ligger förhållandevis nära oss på 1500 ljusårs anstånd och är en del av den nebulositet som ligger i vintergatans Orion arm. Nebulositeten är synlig i H-Alfa (656nm) och H-Beta (486nm) och är svår att se visuellt, dock kan den relativt enkelt fotograferas med en H-Alfa känslig kamera samt filter.
Bilden ovan är tagen med en IR modifierad Canon 300D samt ljusförorenings filter genom en Borg 77mm ED refraktor (i primärfokus). Totalt togs 7 exponeringar på 7 minuter med ISO 800 som sedan allignats och stackat i mjukvaran DeepSky Stacker.
( 647 visningar )

Första bilden 2010 
Saturday, January 9, 2010, 20:07
Claes Martinsson


Jag hade 3 timmar innan det blev mulet, men jag lyckades få en bild i alla fall (förhållanderna var inte de bästa vilket kan ses i filmen nedan). Bilden togs med en Borg 77ED (F6.4) på ett Meade LXD-55 stativ och en Borg 50 som guide scope. Total exponerings tid var strax över 90 minuter (en mix av 5 och 7 minuters exponeringar) med ISO 800. Förvånandsvärt att det faktiskt går att ta bra deepsky bilder med ett LPS filter när det är dålig transparans.



Jag testade också att ta en timelapse sekvens av bilder (180 stycken a 30 sekunder) med min Canon 450D och sätta ihop dem till en film. Resultatet blev sådär, men filmen visar de taskiga förhållandera som rådde. Du kan se filmen genom att klicka här.


( 624 visningar )

Den 28.12 klockan 02UT 2009 Mars med skenbar diameter 12.3 bågsekunder 
Wednesday, December 30, 2009, 11:24


Det här är min premiärbild av Mars under oppositionen 2009-2010, och jag använde en 6 tums f/5 Newton tillverkad av Meade och en 2x apokromatisk barlow gjord av Celestron samt min gamla pålitliga Philips ToUCam Pro 740k webkamera med IR-blockfilter. Mjukvaran heter AMCap. Bildbehandling är gjord i RegiStax 5.0, uppskalning med 1.5. Bildhastigheten var 5 bilder i sekunden, och därmed låg kompression. Klicka ett par gånger på bilden för att se den stora versionen.

Jag når upp till 1500mm i brännvidd och har en akromatisk 2X barlow också så jag skulle kunna experimentera vidare med att försöka nå längre, men då ökar svårigheten med att jobba inom ett mycket litet synfält. Polinställningen är mycket bra på första försöket för några veckor sedan, och fokus är faktiskt enklare att ställa in med en Newton än en Schmidt-Cassegrain, exempelvis. Så länge som du ser skuggorna av de tre stödbenen till sekundärspegeln är det bara att skruva vidare.

Som vanligt är blir de bästa resultatet i slutet av sessionen då du blivit varm i kläderna, och kvällen höll bara -3C så det gick att jobba på.

En tydlig, vit polhätta syns, den motsatta syns ocksåi alla fall bra på videon och så är ju Mars yta rostfärgad i olika nyanser. Diametern är 12.3 bågsekunder och som bäst vid Jordens närpassage den 27.1.2010 når den upp till drygt 14. Det är alltså mycket långt kvar till de 22-23 bågsekunder jag var med om i slutet av 1980-talet. I vart fall får vi trösta oss med att Mars står mycket högt på himlen. För närvarande i Leo och vid oppositionen den 29.1 i Cancer.

Då är den stora frågan: Ska jag riva monteringen med dess fina polinställning, och sänka den så jag bekvämt kan hänga på Celestron 9.25-tums tuben med brännvidd 2350 mm och f/10? Då krävs en bra stunds arbete med att manuellt, utan att se Polaris, hitta tillbaka till polinställning.




Uppdaterad 31.12.09: Svaret blev en sänkning eftersom det är så enkelt att återställa till det höga läget. Nu står monteringen cirka fyra decimeter lägre. Tuben har faktiskt en nyhet: Ingen monteringsskena i plast för Telrad-sökaren sitter där. Den har jag med viss möda tagit bort. Den satt fast med hjälp av klistermassa, men det gick att försiktigt vrida och bända loss den och sedan med naglarna rulla upp kvarvarande klister. Tuben ser nästan ny ut under. Problemet var Telradens position på undersidan. Det var obekvämt.



Det var snabbt gjort att byta Meade Newton 6 tum f/5 mot Celestron 9.25 sasmt avväga de båda axlarna. Deklinationen genom att flytta tuben i sitt fästa, RA genom att flytta ut monteringens polaxel med de två motvikterna. Temperaturen här på förmiddagen innan lunch är -9C och det är en strålande vacker vinterdag på nyårsafton.



Jag markerar positionen för benen vid det höga läget på betongplattan. Fördelen med något indragna ben är bättre stabilitet i monteringen.



Allt jag behöver göra nästa natt är att justera något i sidled, i höjdled ändrar jag inte.



Vattenpasset, runt med bubbla, har visat sig vara mycket exakt.

Gott Nytt År!


( 669 visningar )

Den 20 december 2009 - Upptinat instrument fruset instrument Stilla under köldnätterna 
Sunday, December 20, 2009, 07:45



Upptinat instrument. För några dagar tog jag in den här utrustningen, och det tog faktiskt ett par timmar innan monteringen tinat upp. Optiken piggnade till snabbare.

Uppdaterat den 22.12:
Jag fick arbetslust medan temperaturen hastigt sjönk på måndagskvällen men snölagret på balkongen fortfarande bestod av fin pudersnö som enkelt borstades bort. Så nu är det mesta förpassat till markplanet, och Synta EQ6 Syn Scan är åter uppställd, och polinställd. Det lyckades bra, jag betecknar den som klar till 99 procent. Snötäcket på taket gjorde nämligen att Polaris hamnade en aning för lågt in i allt det vita, men polsiktet står mellan Polaris och NHP så det handlar bara om en minimal justering nästa bra natt. Jag var nöjd efter arbetets slut. Termometern stod på -17C, senare under natten hamnade den på -18C, för att ikväll efter en dags mulet och snöigt väder åter vara uppe på 0. Så nu ligger det igen tio centimeter snö att ta hand om på balkongen...

Jag lyckades bättre med Astros altitudskruvar den här gången, och med en tång vred jag på tills det blev god effekt och monteringen började att höja sig, vilket var önskemålet då. Nu hamnade den bakre skruven så långt in att det åter går att skruva på det halvrunda plastlocket över polsiktet.



Här har vi den frusna gamla LX200 12 tum som envist håller vakt vintern till trots. Den är ju byggd för att användas under ljumma nätter i Kaliforniens öken, så med temperatur under nollan tar jag det lugnt. En patron med silica gel håller undan kondens inne i tuben, annars fryser den till is på insidan av korrektorn.




( 637 visningar )


<< <Tillbaks | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 | 41 | 42 | Nästa> >>