M42 Orionnebulosan - Bildvariationer 
Sunday, January 1, 2012, 14:36






BILDEN: Tre exponeringar av M42 Orionnebulosan i rött ljus den 30 december 2011. Det är en enstaka exponering på fem sekunder genom Celestron 9.25-tuben i primärfokus, f/10. Fullständig kallibrering inklusive plattfält. Upplösningen är den högsta, 1x1 binning, men bilden har sedan minskats till 1/4-del av originalets storlek. En staellit passerar ut till höger.

Stjärnorna i Trapetzet syns i centrum, de är unga och heta, och de lyser upp nebulosan. Det var klart, kölddisigt, minus 5C och Månen nära första kvarteret stod långt bort i väster nära horionten medan Orion tronade högt i söder. Jag tog två omgångar med LRGB-exponeringar på vardera 20 stycken. Utan någon kalibrering ser de överexponerade ut, men med mörkströmmen borta blir de alltså riktigt bra.



BILDEN: Samma motiv men nu 20 x 5 sekunder adderade. Utan f/6.3 fokalreducerare arbetar optiken riktigt bra, så det tycks som om det är den som vållar den skugggeffekt från sekundären som fanns i en av serierna kometbilder från i höstas. För att vara en cirka 10 år gammal optisk konstruktion tycker jag att 9.25 klarar sig riktigt bra. Tänk på att CCD-chipet är oehört stort jämfört med vad som fanns på marknaden för amatörer då. Komafelet är knappt synbart.



BILDEN: M42 är känd för att du kan hålla på att bildbehandla råmaterialet länge. Jag har bara gamla program och känner mig för. Bäst går faktiskt Iris medan CCD Soft5 gör allt rätt utom i sista momentet för att spara bilden då programmet stannar-kraschar. Den här varianten börjar att likna vad jag är ute efter.

På grund av ovanstående problem är denna bild bara en screen dump av CCDSoft5:s resultat med en RGB-bild fullständigt kalibrerade i samtliga kanaler. Underlaget i R och B är ypperligt, medan B är sämre med en del bilder med för mycket avdrift (pga periodiskt fel alternativt väderstörning), men i slutresultatet märks det inte. Färgbalansen är en approximation med data genom de 15 år minst gamla True Technology filter.



BILDEN: I IRIS och utan att ha gjort någon justering av index för färgkanalerna blir rött den dominerande. Riktigt så här ter sig ju inte M42 i verkligheten men i vart fall framträder intressanta detaljer hos M43.
( 506 visningar )

Vackert sceneri i skymningen 
Tuesday, December 27, 2011, 09:53


BILDEN: Den unga Månskäran och Venus skapade ett vackert sceneri i skymningen ikväll. Jag fick vandra en rejäl bit bort från bostadsområdet för att komma undan från byggnader och träd, men tillslut över bebyggelsen bakom Hanemålaskolan gick det att fota. Jag använde Tamron teleobjektivet på EOS Canon 1000D i 70mm läge, 3 sekunders exponering och iso 200.


( 638 visningar )

Hårda paket - Celestron CGEM DX monteringen startad och uppdaterad 
Saturday, December 24, 2011, 05:44


BILDEN: Så kom då tomten med några stora, hårda paket på julaftonen, och så här långt har jag kommit med att packa upp och granska innehållet. Celestrons CGEM DX-montering är ingen du plockar ihop på tio minuter. Den har en vacker färgsättning och design eller hur?





BILDEN: Lägg märke till motviktstången. Den är 4 centimeter i diameter. Dess låssystem mot monteringen väger enbart den en hel del. Själva monteringen lyfter du knappast själv.



BILDEN: Några tillbehör, en extra motvikt och en Losmandy till Vixen dovetail för att kunna ansluta mina äldre teleskop. fortsättning följer. Paketen med CGEM-stativet är störst och kräver enbart det transport med en kombi personbil. Monteringen lyfter du faktiskt själv. Så snart R.A och Dec-axeln låsts, enligt medföljande instruktio, sedan de varit öppna av säkerhetsskäl under transporten, så blir den betydligt enklare att få grepp på.



BILDEN: Tripoden är densamma som Celestron levererar med den betydligt grövre nya monteringen CGE PRO.

Det som återstår nu är motvikterna. En CGEM-motvikt levererades, och den är för liten med 8 kilo och har för litet hål. CGEM DX kräver CGE DX eller PRO-motvikter på vardera tio kilo. Jag får en av varje.

På sikt kommer jag även att köpa en polsökare. Monteringen är förberedd. Det görs mycket reklam för polinställning via NexStar men jag kommer att satsa på traditionell polinställning till att börja med. Den här vackra skinande blanka skapelsen är inget som du låter stå ute polinställd och rosta på balkongen så det blir ett motionspass med att flytta den in och ut då och då under fina perioder med stabilt väder. Då vill jag snabbt kunna höja den och sikta på Polaris på sedvanligt sätt.

Med monteringen följer en jättelång sladd och kontakt för anslutning av 12V D.C batteriström, typ startbatteri för bil. Någon nätadapter 220/12V skickas inte med, och det sägs på nätet att den är onödigt dyr. Den nyblivne CGEM DX-ägaren varnas i manualen för att använda någon annan adapter än företagets egen, skada kan uppkomma och garantin gäller inte då. Handkontrollerns spiralsladd är löjligt kort, och där krävs precis som det diskuteras på nätet, en förlängningssladd.

Monteringen beskrivs på nätet långt ifrån som perfekt i alla avseenden, men är förstärkt jämfört med CGEM Classic för att klara tyngre last, upp till 25 kilo instrument. NexStar handkontroll får mycket beröm för alla många och smidiga funktioner. Så användaren ska få mycket för sina pengar.



BILDEN: Det gick smidigare än väntat att få ihop monteringen. Den är välbalanserat. Så här ser allt ihop ut nu inklusive motviktsstången och Losmandy- till Vixen-adapterplattorna. På grund av alltihopas vikt får jag nog hålla mig till de inbygda Polar aligment-rutinerna. En person kan inte både lyfta monteringen, lossa tripodbenen, knuffa dem högre och så låsa dem igen. Tillbehörsplattformen mellan tripodens ben är också de i metall och vettigt utformade. Då tripoden inte används och benen fällts ihop används den som stöd. En bred tygrem med fäste på foten på det högra tripodbenet håller då ihop alla benen för en mer smidig transport.

Det stora vredet som sticker ut nere till vänster på det ekvatoriella huvudet justerar polhöjden. På bilden är den inställd på 35 grader. Det var löjligt enkelt att vrida upp det hela till 56,5 grader, faktiskt den bästa mekanism för justering av polhöjden som jag använt.



BILDEN: Sladden till handkontrollen "svävar" i hållaren (handkontrollen är utanför bilden nere till vänster) och sladden är alltså löjligt kort. Det blir oundvikligt att monteringen under sin rörelse kommer att rycka loss handkontrollen. 12V D.C strömsladdens kontakt skruvas fast, vilket är en välkommen förbättring. Strömsladden är löjligt lång, kanske fem meter!

---
Tilläggas ska att jag är en konsument som faktiskt läser manualer, och den här har jag läst från pärm till pärm. Bra, men en stor bock i kanten. Om funktionen PEC, alltså periodic error correction, som är permanent och minns av monteringen vid omstart, står endast att det finns mer att läsa i astrofotosektionen. Och någon sådan finns inte i manualen. Inte smart, men jag har sett PEC-rutinen förklarad ute på nätet.



BILDEN: I morgon anländer motvikterna med lastbilsfrakt hem till min dörr. Sedan går det att avväga monteringen korrekt. Som den nu står räcker den tunga polaxelstången till att hålla refraktorn i schack men enbart denna position.



BILDTEXT: Var göra av nätadaptern med sin egendomligt korta sladd? Monteringen kräver 12V DC och 3.5A, någon Celestron original adapter medföljer inte, utan jag har fått prova en av standardmodell. Min egen har för liten kapacitet. Tyvärr har den inte tillräcklig sladdlängd, varför spara några ynka decimetrar? - och den kan inte hänga fritt i luften helt enkelt därför att då dras kontakten ur. Adapterns kontakt har inte Celestrons skruvbara kontakt. Så tills vidare får den sitta fast enkelt mot övre delen av polstängen. Kanske att sladdens centimetrar räcker för att fästa den på den platta ytan på motviken med kardborrband. Någon platt yta nära kontakten på monteringen finns inte. Lösningen blev sedan en bit karborre och att fästa adaptern på motviktens platta yta.



BILDEN: Allt startar som det ska, och monteringen låter lågt och bra, bestämt på något viss, även vid snabb gång. Det är ett ljud som inte kommer att väcka dina grannar. Det tackar vi för. Nu kommer det att dröja till fram på vårkanten innan jag tar ut den på balkongen. När snön tillslut kommer ämnar jag inte hålla på och skotta som förra vintern, det är omöjligt att hålla rent och bra tillträde, utan då blir det paus.
( 769 visningar )

M42 i Orion med 70 mm tele - Hårda, egna julklappar är på väg in för ökad flexibilitet 
Wednesday, December 21, 2011, 15:24


BILDEN: Nej det blev inte mulnande, som SMHI spått, det blev fortsatt klart och kallare ner till -7C, men seeingen var usel så Jupiter fick vara ikväll trots att Röda fläcken var i fint läge. Jag tog några snabba bilder av Orion och M42 vid 70mm genom mitt nya Tamron-tele till Canon EOS 1000D på stativ. Iso var 1600, exponeringen 5 sekunder och tio är använda i Deep Sky Stacker mot mörkström och biasfiler. Färgbalanseringen är alltid knepig. I vart fall visade det sig att en satellit hade godheten att tumla förbi genom synfältet och kasta regelbundna solglimtar mot jordytan. De ser smått dekorativa ut.

I morgon anländer min noga överväga investering, en Celestron CGEM DX montering, som om jag så önskar i framtiden även orkar bära den gamla Meade 12 tum OTA. Detta om jag deforkar min trotjänare på grund av åldersskröplig elektronik. Det blir tre paket varav ett par är riktigt tunga och stora, och såvitt känt, uppger Christer på Astrosweden, är jag är den förste köparen av denna uppgraderade CGEM i landet.

Rob på Epsilon Telescopes i England är också i leveranstagen, och inkom kort får jag en blott 50 centimeter hög pelare med tre ben, justeringsbara i höjd samt en wedge för Meade-systemet och adapter också för EQ6-monteringen. Tanken är att ha den till höger på balkongen och i början enbart för visuella observationer. Den låga höjden är bra för att minska vindpåkänningen.

Med andra ord blir jag mycket mer flexibel vid valet av uppställning och tub i fortsättningen.
( 548 visningar )

Klubbens refraktor på lånad modernare montering 
Wednesday, December 21, 2011, 07:53


BILDEN: Det här är GAF:s gamla 5-tum f/8.3 Orion Skyview PRO refraktor på ordförandens Celestron Advanced GT5-stativ, och båda är ungefär åtta år gamla. Vi har fått nya medlemmar och jag frestar en av dem att prova den här kombinationen, fast det är ju knappast att bara slå på strömmen och trycka på objektnummer och goto i NexStar.



BILDEN: Hur en tysk ekvatoriell montering av modernare slag fungerar tänkte jag skulle bli ett av ämnena vid årsmötet framåt vårvintern. Varför kör jag då inte monteringen själv särskilt ofta? Det har inte att göra med handhavandet eller dess pricksäkerhet i go-to, som är förvånadsvärt bra. Nej, det har att göra med ljudet från dess motorer. Varje rörelse i normal eller hög fart hörs över hela kvarteret, tyvärr. Dagens något vässade modell har ett system i handkontrollen som tillåter användaren att dra ner hastigheten vid slew till valfri lägre hastighet och därmed dämpa bullret, som är hjärtskärande. Fast som pedagogiskt instrument fungerar detta utmärkt.



BILDEN: En tidstypisk knepighet. Tuben är felbalanserad, eftersom linspaketet väger för mycket. Motvikten utgörs av två vikter för träning av handstyrka och fästs med karborreband.

Jag har aldrig observerat genom en refraktor med bättre optik än det här. Av det akromatiska felet syns i det närmaste ingenting, bilden är ren och fin, och Venus i fas för några år sedan var knivskarp och mycket vacker. Likaså strukturer i Jupiters molnband men här dämpar förskjutningen av rött och blått ljus skärpan en aning, precis som förväntat. Under Venuspassagen i början av 2000-talet följde instrumentet skeendet hela dagen bakom solskyddsfilm och på dess gamla Sky View PRO montering. Solen var fortfarande i okulerat flera timmar senare. Polinställningen hade jag gjort natten innan.



BILDEN: Elkontakten har alltid varit ett problem, den verkar ha haft ett spräckt fäste redan från början, on off-knappen sjunker därför in, och numera sitter den i hela tiden och jag tejpar fast sladden. tillbehöret polsökare finns monterat, den sitter inte 100-procent stadigt men fyller sin funktion till en första inställning för handkontrollens inbyggda automatiska stöd för polinställning fungerar ypperligt. Bäst resultatet kommer då align-stjärnorna väljs med stort avstånd på båda sidor av meridianen.
( 510 visningar )

Test med Jupiter 
Sunday, December 18, 2011, 07:52
Claes Martinsson


Fick lite mersmak av Registax och testade igen med att ta en sekvens på Jupiter. Röda fläcken kan man ana uppe till höger, men jag har ett flyg tidigt i morron så jag orkade inte vänta till passagen. Runt 800 bilder filmat i Full HD 1920x1080 (1/80 sekund och ISO 400) med en Canon 7D och processat i Registax 5. Teleskopet var ett Dobson 10" F4.5 utan drivning och kameran kopplades direkt på ett 8mm Hyperion zoom okular.
Hyffsat skarp och nästa steg är att också testa med en 2x teleconverter och se hur det blir. Måste dock ut ur Seoul då seeingen är rätt dålig inne i stan.
( 546 visningar )


<< <Tillbaks | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | Nästa> >>