27 februari till 1 mars - Värmlands Star Party i Lysvik - Komet C/2007 N3 (Lulin) 
Saturday, February 28, 2009, 01:46

Här är en delförstoring av en cirka 40 sekunder lång enstaka exponering, som inte är mörkströmkallibrerad. Kometens koma och svans
ritar ett typiskt mönster mot stjärnbakgrunden och jordrotationen vrider
stjärnorna till streck. Signalen mot brus är betydligt bättre i denna bild.
En enstaka bild av Leo, som bekant ser stjärnbilden ut som ett frågetecken, och längst ner finns Regulus. Just under står Komet C/2007 N3 (Lulin). Bilden är tagen klockan 20 UT den 27 februari 2009 från Lysvik, p-platsen Berga Gård, under VSP 09 med en Canon DSLR 1000D, och uppskattningsvis 20 sekunder enstaka exponering vid 35mm vidvinkel, f/5.6. Som synes finns en viss avdrift på grund av jordrotationen. I vart fall anas kometens svansar både vanlig svans och antisvans.


Kallt och klart, efter en sämre period på fredagseftermiddagen, och mycket folk. Värmland Star Party är igång i Lysvik. Den bästa natten på mycket länge,rapporteras det. Fin scen med Venus och Månen. Komet C/2007 N3 (Lulin) passerade precis söder om Regulus. Tydlig svans i 100mm fältkikare. Jag har många bilder av kometen tagna med Canon-kameran, men saknar en sladd som jag glömde hemma för kommunikation PC till kamera, så vi får kolla dem senare. Ikväll lördag står kometen något till höger om Regulus, det är klart nu på förmiddagen och -13 grader, och vi får se hur det går ikväll. Prognosen talar om mulnande.




En sådan här alt-azi montering lade jag beslag på. Dels kan jag använda den till att ha varierande tuber på - det är roligare än att de ligger i soffan! - och dels kan den bli en grund för att lösa problemet med en stadig montering till GAF:s 100mm fältkikare. För det behövs en dovetail och en speciell platta som vinklas utåt så att det finns något att montera kikaren på. Gärna en minigaffel att sätta fast kikaren med, kanhända gjord av en lokal mekanisk verkstad. ttag med gängor finns färdiga på kikaren. Vi får se. I vart fall observerade jag C/2007 N3 (Lulin) med fältkikaren och optiken är jättebra, och kometen var pampig med en tydlig, bred men avsmalnande svans. Fast ingen antisvans vad jag kunde se.

Framme i Lysvik, och vi som kom från Kalmar-Nybro gjorde fem tågbyten. Fv Anders Lindquist, Stockholm, Chris Allen, Färjestaden.

Fredag eftermiddag, utsikt över den isbelagda sjön Fryken. Vi är framme
och prommenerar den sista biten upp till Berga Gård vandrarhem.


( 1106 visningar )

Den 23 februari 2009 - Villatomter på fastigheten där observatoriet står - Snart dags för skrotning - flyttning 
Monday, February 23, 2009, 01:19

Efter lång och trogen tjänst skrotas förmodligen inom kort observatoriet i Grönhögen på södra Öland. Fastigheten som tidigare ägdes av SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, ägs sedan några år tillbaka
privat av två bröder. Den gamla Lundaskolan har visserligen snyggats till
men galleriet tycks inte bära sig. I Barometern i veckan rapporterade hur det på fastigheten istället nu planläggs för rivning av skolan, flyttning av observatoriet och styckning till sju villatomter.

Observatoriet ägs fortfarande av SERO. GAF, Grönhögens Astronomiska Förening, har varken en ny plats att ställa det på eller ekonomiska resurser att köpa loss det för. Jag har åtagit mig att sprida information om observatoriet samt hjälpa eventuell köpare tekniskt med råd om nerplockningen.

Säljare är Olof Karlsson, SERO, epost: karlsson.sero (at) koping.net. Begärt pris 10000 SEK, och så tillkommer kostnad för lyfthjälp med traktor och med smed för att kapa "domens" skelett" och kapa fästena till plintarna mot marken.

Jag uppskattar att nerplockningen går på en eftermiddag. Det behövs 1,5 lastbilslass för att få undan grejorna, med möda lyckades vi packa allting på ett flak då observatoriet skeppades ner till Grönhögen från den gamle ägaren fastighet i Lugnås utanför Mariestad.

Det var hösten 1995. Observatriet byggdes upp igen och var i enkel drift våren 1996 då Hale-Bopp var på ingång. Det var sedan 1000-tals besökare som gästat genom åren. Jag minns speciellt alla skolklasser. Och vandringarna till planetstenarna utlagda på en en kilometer lång sträcka på alvaret. De senaste har dock allt alltså stått stilla.

Domen har taklucka och frontlucka som hanteras med rep och talja alternativt helt manuellt. Domens drivning är elektriskt, 220V, tre rejäla motorer i en renoverad drivning, Ett varv görs på 4 minuter. En modern elpanel finns för drivning, eluttag och belysning.

Diametern är 4,5 meter, och du kan enkelt montera ett 16 tums Schmidt-Cassegrain-teleskop alt-azi här, exempelvis. Det vanligaste instrumentet var en 12 tum LX200 classic.

Ja, det var en av de sista rapporterna som blir om denna möjlighet. I vart fall tjänstgjorde observatoriet under förvånadsvärt lång tid och på en bra plats och bidrog till med folkbildning inom naturvetenskap.

epost: jorgen.danielsson2 (at) telia.com


( 949 visningar )

Observera C/2007 N3 (Lulin) vid närpassagen. Chans finns 24.2 tisdag - 25.2 onsdag  
Sunday, February 22, 2009, 00:54


Chansen att se närpassagen att kunna observera C/2007 N3 (Lulin) är bäst tisdag kväll 24-25 februari med tanke på väderleksprognosen. Karta från Sky 6 Pro, klockan 22 tisdag kväll.

Använd gärna den här länken för att se kometpassagen direktsänd live om du har otur.

http://www.ccssc.org/observatory/darksk ... y_cam.html

Här hittar ni ett omfattande bildgalleri. Kometen liknar de på senare år som sett ut som disiga gråvita bollar, och som vid fotografering får en grönblå färg. Tänk på att det är första gången på 10 miljoner år som denna komet besöker det inre solsystemet.

GAF-Medlemmar som trots väderproblemen lyckas observera kometen hör av er.
( 838 visningar )

Den 16 februari 2009 - Celestron 9.25-tumstuben på plats i Eriks observatorium 
Tuesday, February 17, 2009, 12:25


Efter lite överväganden fram och tillbaka har jag nu satt upp min Celestron 9.25 tums Schmidt-Cassegrain-tub på EQ-6 Synta Pro-monteringen i Eriks observatorium på Öland. Det är en större och maffigare kombination än vad som framgår av bilderna och precis lagom vad som går att få in upp mot taket. I alla fall om man vill använda en tysk ekvatoriell montering.

Det är lätt att glömma vilken skillnad det är att stå ute i det fria eller inne i ett vind- och väderskyddat observatorium och greja. Denna kväll var det lokala snöbyar utanför men lagom varmt inne medan jag avvägde den grova järnplatta som monteringen står på. Jag hittade ett perfekt läge, så nu går det inte att klaga på avvägningen för det fortsätta inställningsjobbet. Monteringen står ungefär på syd-nordlinjen. Nästa uppgift blir att stämma av den mot en stark stjärna som passerar meridianen jämfört med ett planetarieprogram. Därefter behöver polaxeln sänkas en aning. Den sista finjusteringen görs direkt med hjälp av monteringens inbyggda polteleskop och dess tillhörande skalor. Det fungerar riktigt bra har jag lärt mig på balkongen i Nybro.

Taktiken för denna uppställning måste bli att utnyttja den maximalt. Hittills har jag inte kommit åt att pröva finesser som:
* PEC, Periodic Error Correction, även om monteringen utan den ikopplad går riktigt bra och utan vidare trackar objekt minst 60 sekunder utan avdrift.
* PAE, Det finns också en finess med att i ett lokalt område på natthimlen kunna uppdatera kallibreringen för go to ett snäpp till.
* Cone error correction. Teleskopets optiska axel och monteringens polaxel är sällan perfekt parallella. Genom att starta kvällen med att aligna mot tre stjärnor sker en korrigering för cone error med hjälp av den inbyggda mjukvaran.
* Hibernate. Spara alla inställningar till nästa session. Villkoret är att montering och instrument inte flyttas ur home position-läget.

Som alla vet har en tysk ekvatoriell montering nackdelen att den stannar vid eller kort efter passage av meridianen, alltså då objekten ses som bäst i söder, och måste vändas. Just denna modellen helt enkelt bara stannar och frågar inte om den ska börja en flipp.
Bortsett från den nackdelen har monteringen tunga fördelar som att den är mycket enkel att balansera när olika tuber och tillbehör hängs på, och den kan belastas tungt.


Det blir inte vilken kväll som helst på chans som jag ämnar utnyttja detta observatorium utan noga planerade kvällar för att göra det mesta möjliga av tillfället och den mycket fina, ostörda natthimlen här. Nästa steg är att uppgradera CCD-kameran. Det finns en del att välja på. Taktiken lär bli att skaffa en kamera med ett extremt känsligt chip om än inte avsett för vidfältsfoto utan av mycket svaga objekt, kometer och asteroider och som god linjäritet för bestämning av magnituder även för snabba variabla stjärnor.
Till att börja med använder jag dock min nya Canon EOS 1000 DSLR. Frågan är hur den bäst guidas? I primärfokus eller med en seratat guidetub?

Under tiden befinner sig Eriks renoverade LX200 på 12 tum ute på en långsam låneresa bland några av GAF:s medlemmar. Intresserade medlemmar hör av sig till ordföranden.


( 790 visningar )

Den 15 februari 2009 - Venus skära - Kraftig bolid 
Sunday, February 15, 2009, 13:47

Venus skära. Astro 102mm ED f/7 refraktor, primärfokus. Philips ToUCam k740, RegiStax 4.0, 1/1500 sek/bild. 5 bilder per sekund, okomprimerade.

Resamlad från 2.0 till 2.2 med 20 bilder i sekunden. Förmodligen något överexponerad trots att exponeringen fortfarande var 1/1500 sekund. Jag jobbade med fokuseringen så den är ok. Venus stod högre upp och refraktionen i atmosfären var liten:



Just innan denna videsekvens började, vid 19.43, observerade GAF-medlem Chris Allen, Färjestaden en större bolid, som han bestämde till -7. Den kom in från söder och gick mot norr, försvann under Polaris. Efter sig hade den en gul svans. Ett fräsande ljus hördes. Det hela varade cirka 2 sekunden. Kvar hängde rökslingor.

Medlemmarna i hans familj befann sig i pulkabacken cirka en kilometer söderut. Ett kraftigt ljussken överraskade, mamman såg inte själva boliden, men väl ljusskenet, som alla trodde hade något att göra med elbelysningen i backen. Snabbt efteråt hördes en mycket hög, dov knall, och den väckte fåglarna från sin kvällsslummer.

Observation även i Texas, USA den 15 februari, av bolid och knall, sonic boom? Det kan ha varit rester av de två satelliter,s amerikansk Iridium och en rysk Cosmos som krockade och splittrades tidigare i veckan. Amerikanska luftfartsstyrelsen FAA varnar piloter att vara uppmärksamma på fallande debris. Läs mer på:

http://www.spaceflightnow.com/news/n0902/15debris/
( 1717 visningar )

Den 12 februari 2009 - C/2007 N3 (Lulin) - Här hittar du årets komet 
Wednesday, January 28, 2009, 15:27


Skychart från Sky 6 Pro, situationen klockan 04.00 på morgonen den 5 februari för Nybros horisont. C/2007 N3 (Lulin) går inte att ta miste på över horisonten. Just nu den 5 februari står kometen i Libra i sydöst på morgonhimlen, men för varje dygn som går flyttar den sig förstås utmed ekliptikan och går den upp tidigare. Om en månad är den ett bekvämt kvällsobjekt.
--------

C/2007 N3 (Lulin) utvecklas mycket intressant och blir senare års mest dynamiska och sannolikt bästa. p/Holmes hösten 2008 får alltså konkurrens av denna dynamiska kropp som rusar mot oss på sin resa från regionen nära solen och tillbaka ut genom solsystemet och förbi jorden.



Här är situationen den 12 februari klockan 04 på morgonen åt söder. Fullmånen har börjat att avtaga, Komet Lulin är av sjätte magnituden. Trots det störande månljuset ses kometen som en disig blob.


Situationen den 19 februari 00.30:



Som närmast kommer kometen den 24.2, då den sveper förbi Saturnus, bilden nedan, och dess visuella magnitud skattas till 6.0, men allt är ju möjligt med en komet. Speciellt en som gör sin första resa in i det inre solsystemet och fortfarande har Lulin hållit samma.

Dess skenbara hastighet över himlen blir mycket stor, fem grader per dygn. Observat ören kan förvänta sig att se dess rörelse i realtid.



C/2007 N3 (Lulin) har en bangeometri som gör det gynsamt att observera svansar, både vanliga och antisvansar riktade mot solen. Det är den bästa på ett år efter "molnet" Komet Holmes och chansen tycks god att Holmes nu överträffas
även om det var häftigt med en "exploderande" komet som formade ett långlivat och unikt moln omkring sig.

-------------
Här hos CBAT hittar du aktuella visuella magnituder för Comet 2007 (Lulin) N3, rulla cirka en fjärdedel ner på sidan.

http://www.cfa.harvard.edu/icq/CometMags.html

--------------

Här finns bilder:

http://www.spaceweather.com/comets/gall ... nvega3u701

-----------------
Här finns bakgrunden till upptäckten. en kille som inspirerades av Komet Hale-Bopp 1996:
http://www.spacedaily.com/reports/Green ... h_999.html

------------------
Du hittar banelement och efemerid på IAU Minor Planet Centers hemsida:
http:
//www.cfa.harvard.edu/iau/Ephemerides/Comets/2007N3.html


BAA:s Hemsida, UK, med aktuella observerbara kometer:

http://www.ast.cam.ac.uk/~jds/

----------------------
En annan bra kometsida:

http://cometography.com/lcomets/2007n3.html

-----------------------
Här hittar du bra sökkartor samt övrig kometinformation:

http://www.astrodrayer.com/lulin




ATT OBSERVERA KOMETER: Fotografera ett snabbrörligt mål. Det här är bilder från i fjol av Claes Martinsson, Tokyo av Komet Tuttle, som
i färg och form faktiskt liknar den nu snabbt annalkande komet Lulin.







DOKUMENTERA DINA OBSERVATIONER OCH RAPPORTERA

Svår och detaljerad sida:

http://www.cfa.harvard.edu/icq/ICQFormat.html

Lätt sida, slovensk,som dock saknar kodnyckeln:

http://astro.ago.uni-lj.si/icq_formular.html

En bra sida med lättförståelig förklaring för koderna i rapportformatet:

http://www.alpo-astronomy.org/comet/cometfrm2.html

Den tyska kometgruppens sida om rapportformatet, mycket bra:

http://kometen.fg-vds.de/vorgabee.htm

TIPS: När en så här skenbart stor och snabbrörlig komet dyker upp som C/2007 N3 (Lulin) är det faktiskt inte det bästa tillfället för nybörjaren att lämna seriöst menade observationsdata. Däremot är det ett bra träningstillfälle. Tidpunkt, instrument, storlek på koman, kondensationsgrad, 0 till 9 där 0 är knappt synlig och nio stjärnlik, samt positionsvinkel på svansen, svansarna är inte så svåra. Det svåra är magnitudskattningen. Det är närmast omöjligt att defokusera och åstakomma en referensstjärna i samma storlek. Börja att öva på små, diskreta kometer som rör sig sakta. Variabelobservatörerna har det mycket bekvämt med att år efter år kunna använda samma sökfält och referensstjärnor.

CCD-foto gör bestämning av kometmagnituder inte särskilt mycket lättare. Kometobservationer är en konst. Så här enormt stora, rörliga objekt ska vi egentligen bara njuta av. Så kommer vardagen och det är dags att ta sig an svaga kometer som kanske bara tio observatörer i hela världen - om ens det följer.

Hälften av de kometobservationer som görs och rapporteras sker med hjälp av 80mm fältkikare med förstoringen 20 gånger. Det ger ett synfält som stämmer bra med populära stjärnkartor, och referensstjärnor finns inom bekvämt räckhåll för bestämning av ljusstyrkan.

Glöm inte att digitalfotografera denna komet. Använd stativ - förstås - och långtidsexponera din digitala systemkamera. För det har du väl? Med teleskop piggybackar du kameran med telefotobjektiv för minutlånga exponeringar. Eller kortare då kometen rör sig för snabbt.

Jörgen Danielsson
SAAF/KOMETER


( 1816 visningar )


<< <Tillbaks | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | Nästa> >>