Den 27 februari 2009 - Komet C/2007 N3 (Lulin) från Karlskronas horisont 
Monday, March 2, 2009, 10:38


Ulf Petersson, KAF, Karskrona Astronomiska Förening, rapporterar från centrala stan:

Hej. I natt var det tillfälligt klar himmel, mellan snömolnen det vill säga. Skyndade ut med tuben på balkongen vid 20.30-tiden och hann ta några bilder på Månen och Venus samt komet Lulin. Då började det snöa! Fick således plocka in grejerna igen. Men skam den som ger sig. Vid 23-tiden var jag ute igen och programmerade fotoutrustningen att köra bildserier på Lulin. Satt sedan till småtimmarna och bildbehandlade. Resultatet ser ni på bifogad bild men fler och intressantare bilder finns på hemsidan.
( 665 visningar )

Den 27-28 februari 2009 Komet C/2007 N3 (Lulin) från Torsås efter strapatser 
Sunday, March 1, 2009, 14:21


Sänder här en bild av Lulin som vi efter mycket om och men lyckats fånga. Vädret har ju varit hopplöst hela Februari, vi har varit ute flera gånger och fått åka hem igen. Natten mellan 27-28 februari åkte vi ut som vanligt och bestämde att vi stannar hela natten och morgonen oavsett hur vädret var. Hela förnatten var helmulen med både regn och till och med snö. Efter ett-tiden började molntäcket spricka upp och hoppet tändes en smula. Klockan 01.30 såg vi en del stjärnor och efter en stund kunde vi börja provexponera på själva kometen, som för övrigt var väldigt fin, med en tydlig svans. Däremot kunde vi inte uppfatta någon antisvans.
Bilden jag skickar är en cirka 4 minuter lång exponering, fördelad på 5 delexponeringar (40-60 sek) med en 6 tum f/5 Newtonreflektor. Stackade i Deep Sky Stacker. EOS 30D, 300 mm brännvidd, nerbländat till 5,6, piggyback på Pro 5:an.Den starka stjärnan är som du förstår Regulus.

Roland o Janne Olsson, Torsås

( 663 visningar )

27 februari till 1 mars - Värmlands Star Party i Lysvik - Komet C/2007 N3 (Lulin) 
Saturday, February 28, 2009, 01:46

Här är en delförstoring av en cirka 40 sekunder lång enstaka exponering, som inte är mörkströmkallibrerad. Kometens koma och svans
ritar ett typiskt mönster mot stjärnbakgrunden och jordrotationen vrider
stjärnorna till streck. Signalen mot brus är betydligt bättre i denna bild.
En enstaka bild av Leo, som bekant ser stjärnbilden ut som ett frågetecken, och längst ner finns Regulus. Just under står Komet C/2007 N3 (Lulin). Bilden är tagen klockan 20 UT den 27 februari 2009 från Lysvik, p-platsen Berga Gård, under VSP 09 med en Canon DSLR 1000D, och uppskattningsvis 20 sekunder enstaka exponering vid 35mm vidvinkel, f/5.6. Som synes finns en viss avdrift på grund av jordrotationen. I vart fall anas kometens svansar både vanlig svans och antisvans.


Kallt och klart, efter en sämre period på fredagseftermiddagen, och mycket folk. Värmland Star Party är igång i Lysvik. Den bästa natten på mycket länge,rapporteras det. Fin scen med Venus och Månen. Komet C/2007 N3 (Lulin) passerade precis söder om Regulus. Tydlig svans i 100mm fältkikare. Jag har många bilder av kometen tagna med Canon-kameran, men saknar en sladd som jag glömde hemma för kommunikation PC till kamera, så vi får kolla dem senare. Ikväll lördag står kometen något till höger om Regulus, det är klart nu på förmiddagen och -13 grader, och vi får se hur det går ikväll. Prognosen talar om mulnande.




En sådan här alt-azi montering lade jag beslag på. Dels kan jag använda den till att ha varierande tuber på - det är roligare än att de ligger i soffan! - och dels kan den bli en grund för att lösa problemet med en stadig montering till GAF:s 100mm fältkikare. För det behövs en dovetail och en speciell platta som vinklas utåt så att det finns något att montera kikaren på. Gärna en minigaffel att sätta fast kikaren med, kanhända gjord av en lokal mekanisk verkstad. ttag med gängor finns färdiga på kikaren. Vi får se. I vart fall observerade jag C/2007 N3 (Lulin) med fältkikaren och optiken är jättebra, och kometen var pampig med en tydlig, bred men avsmalnande svans. Fast ingen antisvans vad jag kunde se.

Framme i Lysvik, och vi som kom från Kalmar-Nybro gjorde fem tågbyten. Fv Anders Lindquist, Stockholm, Chris Allen, Färjestaden.

Fredag eftermiddag, utsikt över den isbelagda sjön Fryken. Vi är framme
och prommenerar den sista biten upp till Berga Gård vandrarhem.


( 1142 visningar )

Den 23 februari 2009 - Villatomter på fastigheten där observatoriet står - Snart dags för skrotning - flyttning 
Monday, February 23, 2009, 01:19

Efter lång och trogen tjänst skrotas förmodligen inom kort observatoriet i Grönhögen på södra Öland. Fastigheten som tidigare ägdes av SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, ägs sedan några år tillbaka
privat av två bröder. Den gamla Lundaskolan har visserligen snyggats till
men galleriet tycks inte bära sig. I Barometern i veckan rapporterade hur det på fastigheten istället nu planläggs för rivning av skolan, flyttning av observatoriet och styckning till sju villatomter.

Observatoriet ägs fortfarande av SERO. GAF, Grönhögens Astronomiska Förening, har varken en ny plats att ställa det på eller ekonomiska resurser att köpa loss det för. Jag har åtagit mig att sprida information om observatoriet samt hjälpa eventuell köpare tekniskt med råd om nerplockningen.

Säljare är Olof Karlsson, SERO, epost: karlsson.sero (at) koping.net. Begärt pris 10000 SEK, och så tillkommer kostnad för lyfthjälp med traktor och med smed för att kapa "domens" skelett" och kapa fästena till plintarna mot marken.

Jag uppskattar att nerplockningen går på en eftermiddag. Det behövs 1,5 lastbilslass för att få undan grejorna, med möda lyckades vi packa allting på ett flak då observatoriet skeppades ner till Grönhögen från den gamle ägaren fastighet i Lugnås utanför Mariestad.

Det var hösten 1995. Observatriet byggdes upp igen och var i enkel drift våren 1996 då Hale-Bopp var på ingång. Det var sedan 1000-tals besökare som gästat genom åren. Jag minns speciellt alla skolklasser. Och vandringarna till planetstenarna utlagda på en en kilometer lång sträcka på alvaret. De senaste har dock allt alltså stått stilla.

Domen har taklucka och frontlucka som hanteras med rep och talja alternativt helt manuellt. Domens drivning är elektriskt, 220V, tre rejäla motorer i en renoverad drivning, Ett varv görs på 4 minuter. En modern elpanel finns för drivning, eluttag och belysning.

Diametern är 4,5 meter, och du kan enkelt montera ett 16 tums Schmidt-Cassegrain-teleskop alt-azi här, exempelvis. Det vanligaste instrumentet var en 12 tum LX200 classic.

Ja, det var en av de sista rapporterna som blir om denna möjlighet. I vart fall tjänstgjorde observatoriet under förvånadsvärt lång tid och på en bra plats och bidrog till med folkbildning inom naturvetenskap.

epost: jorgen.danielsson2 (at) telia.com


( 984 visningar )

Observera C/2007 N3 (Lulin) vid närpassagen. Chans finns 24.2 tisdag - 25.2 onsdag  
Sunday, February 22, 2009, 00:54


Chansen att se närpassagen att kunna observera C/2007 N3 (Lulin) är bäst tisdag kväll 24-25 februari med tanke på väderleksprognosen. Karta från Sky 6 Pro, klockan 22 tisdag kväll.

Använd gärna den här länken för att se kometpassagen direktsänd live om du har otur.

http://www.ccssc.org/observatory/darksk ... y_cam.html

Här hittar ni ett omfattande bildgalleri. Kometen liknar de på senare år som sett ut som disiga gråvita bollar, och som vid fotografering får en grönblå färg. Tänk på att det är första gången på 10 miljoner år som denna komet besöker det inre solsystemet.

GAF-Medlemmar som trots väderproblemen lyckas observera kometen hör av er.
( 874 visningar )

Den 16 februari 2009 - Celestron 9.25-tumstuben på plats i Eriks observatorium 
Tuesday, February 17, 2009, 12:25


Efter lite överväganden fram och tillbaka har jag nu satt upp min Celestron 9.25 tums Schmidt-Cassegrain-tub på EQ-6 Synta Pro-monteringen i Eriks observatorium på Öland. Det är en större och maffigare kombination än vad som framgår av bilderna och precis lagom vad som går att få in upp mot taket. I alla fall om man vill använda en tysk ekvatoriell montering.

Det är lätt att glömma vilken skillnad det är att stå ute i det fria eller inne i ett vind- och väderskyddat observatorium och greja. Denna kväll var det lokala snöbyar utanför men lagom varmt inne medan jag avvägde den grova järnplatta som monteringen står på. Jag hittade ett perfekt läge, så nu går det inte att klaga på avvägningen för det fortsätta inställningsjobbet. Monteringen står ungefär på syd-nordlinjen. Nästa uppgift blir att stämma av den mot en stark stjärna som passerar meridianen jämfört med ett planetarieprogram. Därefter behöver polaxeln sänkas en aning. Den sista finjusteringen görs direkt med hjälp av monteringens inbyggda polteleskop och dess tillhörande skalor. Det fungerar riktigt bra har jag lärt mig på balkongen i Nybro.

Taktiken för denna uppställning måste bli att utnyttja den maximalt. Hittills har jag inte kommit åt att pröva finesser som:
* PEC, Periodic Error Correction, även om monteringen utan den ikopplad går riktigt bra och utan vidare trackar objekt minst 60 sekunder utan avdrift.
* PAE, Det finns också en finess med att i ett lokalt område på natthimlen kunna uppdatera kallibreringen för go to ett snäpp till.
* Cone error correction. Teleskopets optiska axel och monteringens polaxel är sällan perfekt parallella. Genom att starta kvällen med att aligna mot tre stjärnor sker en korrigering för cone error med hjälp av den inbyggda mjukvaran.
* Hibernate. Spara alla inställningar till nästa session. Villkoret är att montering och instrument inte flyttas ur home position-läget.

Som alla vet har en tysk ekvatoriell montering nackdelen att den stannar vid eller kort efter passage av meridianen, alltså då objekten ses som bäst i söder, och måste vändas. Just denna modellen helt enkelt bara stannar och frågar inte om den ska börja en flipp.
Bortsett från den nackdelen har monteringen tunga fördelar som att den är mycket enkel att balansera när olika tuber och tillbehör hängs på, och den kan belastas tungt.


Det blir inte vilken kväll som helst på chans som jag ämnar utnyttja detta observatorium utan noga planerade kvällar för att göra det mesta möjliga av tillfället och den mycket fina, ostörda natthimlen här. Nästa steg är att uppgradera CCD-kameran. Det finns en del att välja på. Taktiken lär bli att skaffa en kamera med ett extremt känsligt chip om än inte avsett för vidfältsfoto utan av mycket svaga objekt, kometer och asteroider och som god linjäritet för bestämning av magnituder även för snabba variabla stjärnor.
Till att börja med använder jag dock min nya Canon EOS 1000 DSLR. Frågan är hur den bäst guidas? I primärfokus eller med en seratat guidetub?

Under tiden befinner sig Eriks renoverade LX200 på 12 tum ute på en långsam låneresa bland några av GAF:s medlemmar. Intresserade medlemmar hör av sig till ordföranden.


( 825 visningar )


<< <Tillbaks | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | Nästa> >>