22 juni 2008 - Ur arkivet Mars 2007-2008 
Sunday, June 22, 2008, 02:16

Mars den 13 januari 2008 21-22UT, 9.25 Celestron Schmidt-Cassegrain, f20, CM=27, diameter: 14,1 bågsekunder

Jag fick några bra kvällar för att observera men framför allt webbfilma Mars. Denna passage stod ju Mars högt och bra, men blev skenbart inte särskilt stor. Höjden är dock viktigast.

Här är en annan variant, och bästa rutorna från 2000 är bildbehandlade. Celestron är känd för bra optisk kvalite som planetobservatörer drar nytta av, och det syns. Att ta ett steg till, alltså öka förstoringen till f/30 är möjligt men då krävs mycket mer fysiskt. Uppställningen ska vara vindskyddad och gjuten i backen, inte minst.

( 850 visningar )

5 juli juni 2008: Jupiter premiär nära oppositionen samt Ur arkivet: Jupiter 6 september 2007 01UT med flera 
Saturday, June 21, 2008, 13:00


4 juni 22:45-23:45UT: PREMIÄR FÖR JUPITER I SOMMAR
Det är inte alldeles lätt denna säsongen att få bra bilder av Jupiter eftersom jätteplaneten i år står på låg sydlig deklination i Sagittarius, men under ett par timmar igår natt funkade det. Himlen var extremt klar över den sydöstra och södra horisonten, Jupiter sken uppfodrande och det var bara att starta teleskop och webbkamera. Det visade sig att allt fungerade perfekt: Den justering för att få bort glappet ur dec-axeln som jag gjorde i juni efter instruktioner på nätet gav 100 procent resultat. Inte för lite, inte för mycket. Polinställningen är superp, trots att instrumentet måste ställas in på känn eftersom polsäkaren numera pekar in i taknocken då jag sänkt det en aning för att minska vibrationer i tripoden.Jag började med att webbfilma vid f/20 med apokromatisk barlow genom Celestron 9.25 och följning var ytterst bra, men f/20 var något för mykert att begära av ett objekt som hänger så nära horisonten. Jag bytte till f/10, alltså primärfokus, och hittade perfekt fokus med en gång. Följningen var otroligt bra, och det var bara att filma på och spara på hårddisken. Vädret höll sig perfekt, ingen dagg alls och dagghuv behövdes inte.Jag valde 20 frames per sekund.Så var jag nöjd, stängde av instrument och kamera och täckte med solskyddande folie. Det tog inet tio minuter innan diset vid horisonten var tillbaka och snart mulnade det.
Efteråt visade det sig att RegiStax 4.0 inte kan behandla sekvenser längre än cirka 2100 frames, så jag fick surfa på nätet och rekommenderades det fria programmet VirtualDub, som enkelt knipsar bort de sista 3-400 rutorna på de längsta sekvenserna.

Som synes är inte Röda Fläcken vänd mot jorden vid denna tidpunkt och planetens halvklot ser ganska symetriska ut. Bättre lycka nästa tillfälle.
-----------------------

6 september 2007:
En ganska aktuell bild på Jupiter som ju som bekant är mycket svår att observera i år eftersom den står så lågt i Sagittarius. Jag snvände C9.25, apokromatisk barlow och f/20. Kameran är en numera gammal Philips ToUCam Pro 740k CCD med ett IR-blockerande filter. Mycket simpel setup, alltså, men det har visat sig att jag får mina bästa astrofoton av den.
Nyheten med Jupiter sedan något år är en dramatisk förändring av dess utseende. Som synes är ena halvklotet fortfarande prytt med band medan det andra saknar markerade stråk. Den Röda Fläcken syns, men är numera egentligen tre Röda fläckar, en som kallas Junior och så en ännu mindre i närheten som nyligen överraskat. Och GRS är rödaktigare än förr.
Jag använder RegiStax 4 för bildbehandlingen av webbkamerafilmerna.


Och här är en bild ur en filmsnutt tio minuter senare och där jag låtit över 1300 frames hamna på hårddisken. Hemligheten är att - när tillfälle ges - filma så mycket som det bara går. Chansen ökar ju att många bra rutor registreras.


Jupiter den 13 juni 2007 22:53UT genom 6 tum Newton vid f/12.


16 juli 2007 21UT: Åter genom C925:an, samma teknik i övrigt.

En timme senare har klotet snurrat en bit.


Jupiter den 16 juli 2007 21UT


På denna bild har vi förflyttat oss tillbaka till maj 2005, den 19:e. En transit pågår, och skuggan sveper fram över Jupiters klot. Röda fläcken går inte att ta missa. Hela planetens karaktär är en annan mot idag och på båda halvklotet finns mörka och ljusa band omväxlande.
Jag använder min 6 tum f/5 Newton, och 2X apokromatisk barlow.



Här är en annan bild från samma natt, men annorlunda bildbehandlad.
( 962 visningar )

11 juni 2008 - Utsikt mot Månen och instrument 
Wednesday, June 11, 2008, 01:16

I dessa tider av alldeles för mycket ljus är - nästan - dte enda som går att göra kolla utrustningen. Här ett intressant perspektiv fotat den 8:e juni av Chris halvårsgamla LX200R på 12 tum som här är inställd på ett känt astronomiskt objekt. Okularet i förgrunden kan liknas vid en handgranat. Bildkvaliten i denna ACF-optik, Advanced Coma Free, är utmärkt, och annat var ju inte förväntat. Spegellåset och sökaren ses också.

Och som jämförelse samma perspektiv men nu av Jörgens Celestron 9.25 tum på EQ6 Synta Sky Scan PRO-montering, från den 11 juni. Så här ser uppställningen ut från ett annat perspektiv.


Det är en skarp optik i denna tub med. Svagheten just nu med monteringen var höjden, med benen fullt udragna (för att nå himmelspolen genom polsökaren) blir det darrigt och vidkänsligt. Jag har sänkt med en halvmeter, och hamnat hyffsat polinställt. Nu är alltså husväggen i vägen.
Det lilla mekaniska glapp som alltid funnits i dec-axeln har nu vuxit och är cirka 5 bågminuter. Det börjar bli dags för service. Vi får se vilken lösningen blir. Tills vidare felbalanserar jag tuben något vilket för tillfället maskerar felet. I RA-axeln, som är den viktigaste, är dock mekaniken perfekt, och inget fel alls finns. (16.6: Idag på tio minuter justerade jag bort glappet i dec-axeln efter en instruktion jag hittade ute på nätet, en sökning som tog en och en halv kväll. Det handlar om var setskruvarna finns för att öka och minska avståndet, och hur du jobbar med set-skruven för att minska avståndet till stora kugghjulet. Alltså vad som kallas gearmesh. Jag testade med att hänga på refraktorn och inget glapp alls kunde ses. Därefter tog jag bort instrumentet eftersom jag nästa vecka skall resa till England och inte kan ha koll på det i förhållande till hur vädret utvecklas).

Trots en mycket blåsig kväll och dagghuven av plåt som vinden lätt får grepp på vinner LX200 12 tum classic enkelt matchen om stabilaste instrument. Imponerande. Jag testade åter kalibreringen, det var mycket avdrift vid alignment på en stjärna. Det dämpades betydligt när jag åter litade på det inbyggda lilla vattenpasset och sträckte ut ett av stativbenen. Instrumentet är inställt exakt mot söder. Någon andra stjärna att kalibrera mot syntes aldrig medan jag var ute, men sedan tidigare vet jag att avdriften då blir obetydlig. Kravet är att välja ett par stjärnor på motsatt sida på himlavalvet. Med endast Arcturus att jobba mot och månen nere vid horisonten var det sedan dags att packa ihop.
( 952 visningar )

7 juni 2008 - ETX 125 på plats i stora observatoriet 
Saturday, June 7, 2008, 11:11

Mitt under försommarens värmebölja satte jag idag upp ETX125 i det stora observatoriet. För några månader sedan testade jag att ha det på tripod i det lilla utrymmet, men brädgolv är inte avsett för fotografering... I det stora utrymmet finns en rejäl pelare. Stabiliteten går inte att klaga på. Det är knepigt me den mekaniska anslutningen. Jag har fått återgå till Erik Johanssons system med en platta. På den sitter alltså wedgen med fast altitud och rörlig azimuth tillverkad av Rob på Epsilon Telescopes i England. Inte billigt men bra. Nästa uppgift är förstås att besöka en kväll och ställa in polen så bra som det nu går. I bildens nederkant syns de speciella justerskruvar för polinställing i azimuth som EJ byggde sitt system på. Plattan är väl avvägd i nord-sydlig riktning men dess västra kant skulle behöva höjas någon millimeter. Tills vidare får jag leva med det felet.

Som synes är luckorna i kupolen generösa, en halvmeter. Med hänsyn till utrymmet i allmänhet uppskattar jag att det utan problem går att sätta upp en 8-tummare SC eller motsvarande. Stående rakt upp och ner (och utan dagghuv som för övrigt knappast behövs eftersom observatoriet håller borta daggen) fungerar det med en 12-tummare.

Vad ska jag då använda detta lilla instrument till? Har du observerat genom en Maksutov-Cassegrain? Knivskarp bild, utmärkt kontrast, becksvart rymd. Lång brännvid. F/15 i ursprungsläget men jag har en övergångsring för gängorna så jag kan anväda en standard telenegativ lins F/6.3 och nå F/10 på systemet. Vidare synfält, snabbare fotografiskt. På tal om foto. Det går att hänga på en webbkamera med barlow men där lär gränsen vara för belastning.

Så objekten blir solen, tyvärr finns inga solfläckar sedan lång tid tillbaka på grund av det minimum som råder, och planeterna.


( 826 visningar )

20 maj 2008 - Mån- och Jupitervisning för turister tre nätter i juli 
Tuesday, May 20, 2008, 02:50


Inbjudan till Mån- och Jupiterkvällar i juli för allmänheten hos Porten till Alvaret, Ekologiska Forskningsstationen, Skogsby, Öland i samarbete med GAF, Grönhögens Astronomiska Förening och SAAF, Svensk Amatör Astronomisk Förening.

8.7.2008 klockan 19 - 24
9.7.2008 klockan 19 - 24
10.7.2008 klockan 19 - 24

Trots att vi alla någon gång har sett månen så är det inte så många som observerat vår närmaste granne i rymden i detalj genom teleskop. I juli kommer chansen till den upplevelsen. De gäster som stannar till slutet har också möjlighet att studera solsystemets största planet Jupiter, men i år står den mycket lågt över horisonten i Sagittarius bakom dis och träd. Möjligen går den ändå att nå den med ett stort teleskop, annars tar vi till mindre.

Välkomna att ta med din egen kikare, fältkikare, fågelkikare eller annan kikare för att jämföra. Vi börjar kvällen medan det är ljust och månen bara är en blek skära på sommarhimlen, och slutar i sommarnatten när stjärnorna tittar fram. Det här är verkligheten. Vädret kan störa. Kvällarna genomförs dock oavsett den senaste väderleksprognosen då vädret på Öland skiftar snabbt.

Räkna med köbildning till instrumenten samtidigt som antalet funktionärer inte är många. Var också beredd på att visa andra besökare månen genom din medhavda kikare. Titta och jämför.

Vuxna: 50 kronor per person
Barn och ungdom, 18 år eller yngre: gratis

Körbeskrivning: Uppsala Ekologiska Forskningsstation ligger strax söder om Ölands Skogsby vid väg 136. Kommer du från Kalmar och tar Ölandsbron är det andra vägen till höger. Kör en knapp mil. Tydlig skyltning Porten till Alvaret finns ute vid vägen. PArkera framför byggnaderna, vi håller till på baksidan.



(Foto av del av Månen och samt av Jupiter, Jörgen Danielsson, GAF)


( 845 visningar )

28 maj 2008: Vitbalanserad nattbilder av instrument och balkong - LX200 12 tum i våg 
Wednesday, May 14, 2008, 02:53

I natt var det åter klart och fint och jag lyckades hitta rätt knapp och metod för att vitbalansera nattbilderna korrekt. Så här ser det alltså ut från min balkong. En hel del ljus, men det håller sig tämligen lågt. På högre altituder får teleskopen fånga sitt stjärnljus mer ostörda. Visst är ljuset en nackdel, men vädret-klimatet så här 30 kilometer in från kusten är faktiskt bättre än vid kusten och på Öland. Jag tänker på de periodvis efterhängsna dis- och dimslöjorna på grund av det antingen varma eller kalla havet som möter kalla eller varma vindar.

I natt testade jag LX200 12 tum och liksom tidigare är avdriften lite för stor i alt-azi-läge med kallibrering enbart på en stjärna i söder. Jag kollade upp hur instrumentet står och det var inte i våg. Meades inbyggda bubbelvattenpass är inte att lita på. Jag mätte upp med eget vattenpass och justerade benlängden något på tripoden. Bättre lycka nästa natt. I vart fall är optiken fortfarande superb och fokus och kollimering perfekt. Som synes använder jag originaldagghuven och det behövs ingen värmare.

-------------------------------------------------
17 maj 2008 - 5 tums refraktor på Synta EQ6 PRO Sky Scan - Cone error kvar att fixa - Kollimering av 6 tum f/5 Newton


En femtums refraktor kräver sin tunga och stabila montering för att komma till sin fulla rätt. I natt testade jag denna kombination för första gången med lyckat resultat. På klenare stativ är tuben framtung, här märkts det inte mycket förutom att de två träningsvikterna ju fortfarande behövs. Optiken i denna akromatiska tub är fortfarande överraskande bra, Månen i drygt första kvarteret njutbar också i hög förstoring. Som jag säkert skrivit tidigare finns ett glapp i sidled i fokuseraren, det går ganska bra att kompensera genom att dra åt en justerskruv, men på sikt behöver fokuseraren bytas ut.

Jag håller på att experimentera med att ställa in Synta EQ6 PRO Sky Scan exakt ekvatoriellt med hjälp av dess skalor. Polaris syns i polsökarkikaren precis över taknocken och ställdes in mitt i avsedd markering och vid rätt tidpunkt. Vi får se hur rätt som jag träffat. Annars är det ju inte så svårt att manuellt justera stegvis och kolla resultatet för avdriften.

En sådan här montering är på gränsen vad du släpar ut en natt och sätter upp, den är massiv och tung, men det ger stora fördelar: Tub och montering är inte känslig för vinden. Gången är imponerande bra, också i lägsta fart. Den påminner mycket om en Losmandy G-11, du kan manövrera otroligt precis i lägsta fart både i ra och dec. Det periodiska felet är knappast märkbart. För den som har monteringen permanent uppsatt finns PEC att tillgå, och då måste man alltid återvända till parkeringspositionen.
Det här är också grejor somn lämpar sig bra för att använda nattetid i villaområden, eftersom dess motorer knappt ens viskar. LX200 classic, som jämförelse, är ok när hastigheten ställs ner några snäpp, faktiskt, medan såväl Meades som Celestrons mindre och enklare monteringar har motorer som låter alldeles för mycket.


Vid leveransen för tre år sedan följde en handkontroll med bios version 2 med, men den bytte jag snart genom att köpa den nya handkontrollen version 3, som går att uppgradera via nätet. Dyrt men bra. Sedan ett halvår kör jag på v3.20.
Att styra monteringen seriellt via seriekabel och en usb-övergång är inget problem med moderna planetareprogram. Monteringen drivs med 12V DC, minst 2A.

Du byter tub på 30 sekunder och den behöver ha en dovetail av Vixen-typ. Max last på monteringen är 20 kilo så du kan leka med en hel del tuber och kameror i olika konstellationer utan några problem. Balanseringen av ekipaget är en njutning jämfört med en knepig gaffelmonterad Schmidt-Cassegrain. Två 5 kg motvikter medföljer.

17.5: I natt kontrollerade jag hur resultatet blev av polinställningen med hjälp av monteringens skalor och det lyckades. I hög förstoring genom refraktorn kunde jag följa en medelstark stjärna i söder nära himmelsekvatorn under mycket lång tid centrerad i okularets dubbelhårkors. Jag gick också igenom handkontrollens inställningar, ändrade longituden från 16 till 15 grader, ett kvardröjande fel eftersom jag i höstas flyttade från Färjestaden till Nybro, och så provade jag att starta om monteringen och använda även två inställningsstjärnor. Det var månljust och lätt disigt och få starkare stjärnor fanns att jobba mot så proven med kalibrering mot tre stjärnor får vänta ett slag. Då vinns fördelen att handkontrollen justerar för det större eller mindre så kallat cone error-fel som montering i kombination med dovetail och teleskoptub alltid har på en tysk ekvatoriell uppställning. Effekten är att pekningen bara funkar hyffsat, men jag har olika resultat för Celestron 9.25-tuben med dovetail eller 5-tums refraktorn med ringar och dovetail.

Refraktorn sitter uppenbarligen inte riktigt bra inställd, och pekar mellan 10 och 15 bågminuter fel. Med C9.25 på samma montering och uppställd på balkongen i Färjestaden fick jag betydligt bättre träffar, det handlade bara om fel på en handfull bågminuter. Då använde jag bara en inställningsstjärna.

Planen för Nybro är att flytta över dovetailen från min gamla 6-tum f/5 Newton, skruva fast refraktorns ringar på den, så upp med refraktorn på monteringen igen och testa vidare. Den har nämligen justerskruvar på undersidan för mekanisk inställning och kompensation för cone error felet med icke parallela axlar. Planen är slutligen att sätta upp C9.25 mer permanent, och ju mindre cone error det finns från början dessto bättre. Eq6 monteringens manual innehåller utförliga instruktioner om hur man testar och kompenserar för cone error.


KOLLIMERING AV 6 TUM F/5 NEWTON


22.5.2008: En klar men lätt disig kväll, inte så många stjärnor att välja på för alignment så jag körde utan att slå på strömmen. I dagsljus hade jag börjat kollimera en drygt tio år gammal Newton-tub, GSO. Utmärkt optik, dock aningen svårinställd, något klen och sladdrig okularhållare. Enkelt att hänga på en ny tub och att balansera monteringen. Bort med en motvikt. Fast det hela blir högt, två decimeter åtminstone. Krångliga lägen för att nå okularet, men så småningom mörknar det tillräckligt för att bra stjärnor också ska dyka upp på låg höjd. Optiken är fortfarande rejält ur kollimering, jag får jobba vidare med att ställa in huvudspegeln. Inställningen av sekundären gjordes med hjälp av en Chessishire eyepiece. I dagsljus skruvade jag loss sekundären och de tre justerskruvarna, drog den framåt, och snart syntes hela spegelbilden av huvudspegeln och dess tre spegelhållare. Dags att låsa. Jag lämnade justerskruvarna lika långt inskruvade. Resten av kollimeringen gjorde på huvudspegeln, med finjustering under stjärnorna. Kollimering är något som får nybörjaren att börja svettas, men kollimering av en medelsnabb Newton på f/5 är inget att vara nervös för. Riktmärket är ju inom bekvämt synhåll, sekundärens skugga innanför och utanför fokus. Efter fem minuters skruvande kommer det där magiska ögonblicket - inställningen ser med en riktigt lovande ut. Då gäller det att sluta skruva, rör tuben så att stjärnan hamnar i mitten och inspektera sekundärskuggan innanför och utanför. På ena sidan är den 100 procent centrerad, på den andra 95. Det är ingen ide att fortsätta skruva, risken för misstag och nya fel är överhängande. Mot utkanten av synfältet glider skuggan, som förväntat, ut mot kanten av "skivan" men mot mitten är kollimeringen riktigt bra. Det yttersta beviset för det är den där magiskakänslan när fokus faktiskt har ett "snäppläge" just där blir det blir riktigt bra fokus. Dags att gratulera sig själv och avrunda. Newtoninstrument är underskattade, de är billiga, lätta att sköta och vädertåliga. Mer om det senare senare.
( 1005 visningar )


<< <Tillbaks | 52 | 53 | 54 | 55 | 56 | 57 | 58 | 59 | 60 | 61 | Nästa> >>