15 oktober 2008 - Polinställning av monteringen i observatoriet 
Wednesday, October 15, 2008, 02:12

Det kom en perfekt kväll för att fixa med polinställningen av Celestron-monteringen i Eriks observatorium. Den är av typ Advance GT, cirka fem år gammal och klarar som bäst god medföljning under 30 sekunder, men det räcker ju för att webbkamerafilma planerna. I dagsljus hade jag först testat att öppna luckan, det är en speciellt teknik men allt fungerade som det ska. Det gick till och med att få in Polaris i synfältnet utan att den skuggades bort av en kabel eller dekorationen på taket. Nu befinner sig instrumentet i en position som är mycket nära parallell axel med jordaxeln. Nästa gång tar jag med en utskrift av var NCP ligger, jag vet på ett ungefär i minnet, och gör den sista justeringen. Alternativt går det att använda den inbyggda polinställningsruten som finns i Nexstar handkontrollen. Det är exakt, jag har testat tidigare, men kräver att instrumentet kan se obehindrat åt alla håll. Här finns en del syréner i vägen på västra sidan.

Här är det faktiskt premiär för att ljus från stjärnor når ett teleskop i Eriks observatorium genom en lucka i den här konstallationen av instrument och användare. Fast på bilden är det ju svårt att se stjärnorna. Det var svårfotograferat. Det är en Celestron 9,25 tums f/10 Schmidt-Cassegrein. Det pekar mot himmelspolen. För det mesta kommer jag att använda teleskopet riktat mot söder förstås.
Det var en vacker kväll med nästan fullmåne och tio grader varmt. Inom kort lär temperaturen ha sjunkit betydligt för nu är hösten här och snart vintern.


Det här är en färskare bild från observatoriet. Jag åkte förbi i söndags och stannade till helt kort för att kolla läget. Jag jobbar en del med Eriks gamla dator, 16MB RAM, Win 98 second edition. MEN. Den kan köra hans Meade XT216 CCD-kamera och guider. Hittills har jag inte fått överföringen av tagna bilder tillbaka till datorn att funka, men sannolikt beror det på en dålig lödning i seriekabeln. Här för leden gick den helt enkelt av. Och jag har ingen lödkolv och tenn hemma.

Nu skriver vi den 28:e oktober, och det är första natten med 0-gradigt väder här i Nybro. Stjärnklart men fuktigt, dålig seeing, och inte lönt att starta teleskopen. Jag har för dålig daggvärme för dem. Hur gör man med teleskop i det fria under vintern? Står instrumenten i ett observatorium har det alla fördelar av skydd mot väderlek, fukt och annat otrevligt, och du tittar bara ut med det genom en glugg. Det är värt mödan med en lång resa i bilen ut i obygden.

Annars syslar jag med att reparera instrument. Meade Europa i Berlin har visat sig ha en utmärkt, snabb serviceverkstad. För några månader sedan kom GAF:s ETX AT70 tillbaka till oss efter ett garantiutbyte av inbstrumentet sedan det helt enkelt inte gick att köra längre. I förra veckan skickade de upp en ny handkontroll sedan det fortfarande inte funkade ok då något var tjall med kommunikationen mellan det nya instrumentet och vår gamla handkontroll. Jag kopplade in den nya handkontrollen och allt fungerar nu precis som det ska.

Så nu har jag packat ner min ETX 125 för service i Berlin. Altitud-motorn eller någon elektrisk koppling till den fungerar inte längre. Det är lika bra att passa på när det finns en villig verkstad inom räckhåll. Gamla LX200 classic servas dock inte numera. De öppnar inte ens lådan om du råkar skicka ner den. Gammalt skrot bara, tydligen.
( 826 visningar )

9 oktober 2008 - Magmadomer i närheten av Copernikus 
Thursday, October 9, 2008, 14:28

Vi brukar ju lite slarvigt säga att det aldrig förekommit vulkanism på Månen eftersom den har en så liten järnkärna, men det är faktiskt inte helt korrekt. Här har jag - åter - lyckats filma jättekratern Copernikus, och de mindre, välvda formationer som ses omedelbart till vänster är vulkaniska domer. Alltså magmaflöden som en gång tryckte på underifrån, men svalnade och det blev aldrig någon stor, utvecklad vulkan.

Kvällen var för övrigt perfekt, vädret var perfekt, och den gamla LX200 på 12 tum fungerar också perfekt. Liksom den gamla Philips ToUCam Pro 740K. Jag är ändå frestad att skaffa lite modernare web-filmningsgrejor med högre upplösning (men tyvärr då också mycket större filer på hårddisken).

Fotot skedde i primärfokus och därmed var brännvidden 3048mm. Monteringen är alt-azi, och det skedde en mycket långsam avdrift, men det berodde på att jag glömt ställa om hastigheten från sideral till lunar. Det fixar vi nästa kväll.


Här är en bildvariant med större dynamik som bygger på betydligt fler bra bilder samt där bildbehandlingen ökats på en del.
( 788 visningar )

GAF Webben upgraderad 
Wednesday, October 1, 2008, 09:06
Internet länken som används till den server som kör GAF webben är nu uppgraderad till 160Mbps. Dock kanske det inte märks så stor skillnad för er i Sverige på grund av ett fenomen som heter nätverks latency. Detta innebär att överförings hastigheten (dvs tiden det tar att ladda en bild eller web sida) är direkt relaterad till avståndet från PC'n till web servern. För mer intressant läsning om detta fenomen kolla denna länk "It's latency stupid"

Med Vänliga Hälsningar
/Claes
( 812 visningar )

26 september - Många besökare under Forskarfredag på Station Linné 
Monday, September 29, 2008, 04:15

Från klockan 18 till 19 dök bara två besökare upp men under resten av kvällen kom det massor när gAF hade astronomiska visning på baksidan av Station Linné i Ölands Skogsby under Forskarfredag den 26 september. Det var en strid ström med barn, unga och vuxna som först mattades cirka 23.15. Då hade MArtin Nilsson anslutit med sin 12 tums Lightbridge och undertecknad fick ett efterlängtat tillfälle att vila benen och rösten. Jupiter visades genom ETX 125 och exempel på galaxer, M31, och stjärnhopar, som M13, genom 12.5 tum f/6 Newton. Enklast var visningen med det förstnämnd ainstrumentet trots att motorerna inte funkar som de ska. Det är ovant att sikta med den stora reflektorn, men med objekt väl i okularet är det en bekväm höjd på okularet för vuxna att observera. Allt som allt uppskattar jag att det var minst 125 besökare, säkert betydligt fler.

Vädret under kvällen började trevande, ett tag såg det illa ut, men klarnade så sakta upp. tillslut kom Vintergatan fram i sin enorma höstprakt, och det är väl egentligen vår hemgalax som blev kvällens stora behållning.
( 893 visningar )

23 september 2008 - Eriks LX200 på 12 tum är lagad 
Tuesday, September 23, 2008, 10:36

Erik Johanssons till GAF donerade LX200 på 12 tum och årsmodell 1996 har nu en aktiv, levande elektronik igen tack vare att jättefint lagningsarbete-felsökning av Claes i Tokyo-Kalmar. Här kan ni se hans bildbevis.
Det kan vara så att en aning för hög utström från nätaggregatet bränner kondensatorer, övriga delar, komponenter klarade sig. Nu återstår dock ytterligare en del tester och förbättringar innan elektronik och motorer monteras i teleskopet och det kan köras igång igen.

Som tidigare nämnts fanns en kortslutning, bränd kondensator på kontrollpanelen vid nätingången. Vid provstart i Färjestaden för snart en månad sedan gick instrumentet nästan igång igen. Elektronik och motorer kommer på plats i oktober vid Claes nästa hemmabesök.

-----------------
Instrumentet snyggas för övrigt till med nya, rostfria skruvar till tuben. Som vanligt är har de gamla korroderat svårt.Instrumentet sedan ut till Alf-Arne ytterligare en tid och så tar Martin vid ett slag. Under vintern tar vi in det för allra bäst väderskydd. Till vårvintern när vägen upp till Eriks observatorium blir farbar där kan det vara anledning att köra en period med det monterat på sin ursprungliga plats igen. Vi får se.


( 774 visningar )

27 september 2008 - M27 Dumbell-nebulosan, 39x39 bågminuters synfält 
Tuesday, September 16, 2008, 13:11

27.9: Jag hade bara en timme med bra väder på mig, och fotograferade först och justerade positionen sedan. Hela nebulosan kom som synes med på bilden. Det är en enstaka 30 sekunders exponering kalibrerad för mörkström och offset med hjälp av Astroart 2.0. När jag slutligen manövrerat M27 i rätt läge mulnade det. Fotot togs genom en 2-tums diagonal och så refraktorn på 102 mm och f/7. Jag har jämfört och lagt det rätt mot hur Sky 6 Professional visar nebulosan.

...och här ser vi fördelen med att addera flera bilder i samma serie. Tio 30 sekunders exponeringar är ihoplagda och kalibrerade så effekten blir motsvarande en enda 300 sekunders bild, men brusnivån är bättre. Följningen funkade utmärkt. Den här kvällen alignade jag på tre stjärnor för att kompensera för cone error, och de två senare stjärnorna placerade monteringen i utkanten av okularets synfält trots att det var cirka 150 gångers förstoring. Imponerande.


16.9: Altair med omgivningar korrekt bildbehandlad, synfält 39x39 bågmin. Norr
är uppåt om jag läst Sky 6 kartan rätt. Bilden är gjord i Astroart v2.0, alltså har den någar år på nacken. Elva 30 sekundersexponeringar är alignade och sex mörkströmsbilder (lika långa exponeringar men med locket på instrumentet) och fem offset, så snabb exponering som möjligt med locket på för att fånga avlösningsströmmen störande mönster är automatiskt kompenserade för. SXL8, en 12bitars kamera, har 512 x 512 pixlar, 15 my stora i kvadrat, bildskalan här är 4,3 bågsekunder per pixel. Svagheten är alltså en grynig bild, fördelen att kamerans stora känslighet utnyttjas fullt ut. På den följande serie med bilder jag tog just utanför Altairs synfält ser jag redan - utan denna bildbehandling - att två asteroider finns med. De stegar sig snyggt fram när jag gör en blinkning med tre exponeringar.

Kameran är från cirka 1995, jag köpte min 1996. Nackdelen med mjukvaran är att FITS-bilderna, (Flexible Image Transport System, som är en astronomisk internationell standard), inte är 100 procent kompatibla mot modern FITS-standard. Det kan yttra sig i "slarvigt" skrivna FITS-headers speciellt ifråga om tiden, dock ej datum. Så det passar inte för smidig läsning till program för registrering av asteroider. SXL8 har en nästan 8 mm på diagonalen stor bildyta, chipet var på sin tid ovanligt i och med att det var såpass blåkänsligt. I praktiska observationer mot en snabb variabel stjärna och utvärderingar har det visat sig att linjäriteten är förvånadsvärt bra. Denna typ av magnitud kallas instrumentmagnitude. ljusstyrkemätning rakt upp och ner utan standarliserade filter.



Här har vi då justerat R.A en aning i sidled för att komma undan Altair och exponerar 11 bilder 60 sekunder vardera, och bilden har kompenserats med 6 mörkströmbilder på vardera 60 sekunder samt fem offsetbilder. Som synes framträder nu fler stjärnor. Det finns en störning, oregelbunden mörk fläck, och det är en dammskugga från en förorening på glaset ovanför chipet. Den kompenseras enkelt bort med hjälp av plattfältbilder, men jag har inga. De kräver att kameran ska sitta kvar orubbad till nästa gång du kommer åt skymningshimlen 30 minuter efter solnedgången eller kan ordna en konstgjord upplyst vit-grå skiva att sikta teleskopet mot för exponering. Dividera råbilden - mörkström med plattfältet, och vips. En "idealisk" bild fri från såväl elektriska som optiska störningar som ojämnt upplyst synfält, är skapad.

En processad bild fås alltså genom:

Råbild - mörkström (- offset)
=============================== - offset
plattfält (- mörkström) (-offset)

Den idealiska pixelstorleken för 102mm f/7 refraktorn, brännvidd 714mm, är cirka 8 mikrometer. Kolla med CCD calculator på nätet. Bland dagens CCD-kameror är 9 en vanlig storlek. Å andra sidan dras då synfältet ihop rejält, och känsligheten minskar dramatiskt.

Fotografen undrar då varför inte ta en enda guidad 11-minuters bild istället för 11 stycken på 6n0 sekunders? Först och främst är det enklare. Den stora fördelen är sedan att brusnivån sjunker betydligt jämfört med en enda. Det är också en fördel att exponeringarna inte hamnar exakt över varandra utan en minimal avdrift jämnar ut det brus som blir kvar efter att mörkström och offset tagits bort. Jag har själv många exempel på att teleskopet och drivningen gått för bra. Adderas sådana bilder förstärks kvarvarande brus i en slags lokala "vågor".



Någonstans i detta stjärnfält kan komet K3, visuell magnitud +14.8, befinna sig, men det ser inte lovande ut. Även om stjärnfältet mäter drygt nästan 40 bågminuter i kvadrat, det är drygt 1,5 fullmåne i diameter!, så kan ett amatörinstrument missa positioneringen. Jag alignade mot två, inte tre stjärnor, vilket innebar att det i instrumentet-teleskopet "inbyggda fel" som kallas cone error inte är kompenserat för. Det innebär att monteringens axel och teleskopets inte är 100 procent parallella, vilket introducerar ett litet men ändock fel i pekningen. Alignas Syna EQ6 monteringen mot de maximala tre stjärnorna görs en mattematisk kompensation för cone error.

Alternativt kan man om en förbättrade dove tail, skenan som teleskopet sitter monterat på mot monteringen, med hjälp av speciella skruvar och en mekanisk inställningsrutin justera bort cone error-felet så långt det nu går.

Exponeringstiden är 9 x 60 sekunder.
------------

Det ser faktiskt ut att finnas en svag komet med lång, slank svans. Ett objekt nere i högra hörnet. Det återstår dock att bekräfta positionen.

EN MISS!

Tyvärr så visar det sig att det blev en miss, men det var knappt. Den runda cirkeln visar synfältet för ett 24 mm plossl okular, fyrkanten
visar CCD-chipets synfält. Kometen finns alltså precis injnanför okularets synfält uppe i norr. Bättre lycka nästa gång. Denna komet finns kvar och är redan inom räckhåll igen nu när Månen är i nedan, bara väderleken vill slå om från ständiga regnskurar, byar och moln till mer stadigt väder.

Felkällor? Som nämnts cone error, men också parallax. En annan mycket vanlig felkälla för nya kometer - som detta är - är helt enkelt fortfarande lite svajiga banelement, som placerar kometen något vid sidan av den verkliga positionen. I så fall kan det ju vara den sana kometen som syns snett nere till höger på ccd-bilden.

( 1076 visningar )


<< <Tillbaks | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 | 56 | 57 | 58 | Nästa> >>