C2009 P1 (Garradd) - Svår att fotografera genom kölddiset  
Thursday, October 13, 2011, 13:01


BILDEN: Det var mörkt någon dryg timme efter solnedgången ikväll och innan ljuset från Månen i nedan borta i öster skulle börja störa och jag hann knäppa några serie enkla astrofoton med EOS Canon 1000D, 55mm optik, f/11, 25 sekunders exponering. Utetemperaturen var 0 grader. Det här är en råbild, ej bildbehandlad, och vid iso 1600. Du som har problem att orientera dig bland stjärnorna - börja med en känd stjärnbild i överkanten och jobba nedåt.

Fototekniken är intressant, väldigt många människor i vårt avlånga land som har tillgång till en digital kamera, och gärna då en digital systemkamera samt ett stativ kan ta sådana här bilder av natthimlen. De stora märkena Canon eller Nikon går lika bra, men själv tycker jag att Canon är att föredra, den är enkel att fokusera. Just fokusering är den kritiska punkten, och görs lämpligast i fjärrstyrt läge på din dators skärm. Toleranserna är mycket små, och när temperaturen sjunker under kvällen försämras fokus i och med att metallen dras ihop.

Avsluta dina bildserier med mörkström, sätt på optikens lock, och exponera cirka 10 bilder vid samma inställning som dina bilder, samt bias, fortfarande med locket på fast så snabbt kameran kan exponera och i fallet med Canon-kameran 1/4000-del.

Exponera i raw-bild-läge. Bildbehandlingen görs sedan lämpligen i gratisprogrammet Deep Sky Stacker, som kräver en del övning, men är mycket kraftfullt och gillar många kärnor i din dators processor. Tänkt slutligen på att en standard DSLR-kamera får bra exponeringar av natthimlen i blått och grönt ljus, men dålig i rött ljus eftersom det sitter ett infrarött filter på sensorn, som kraftigt dämpar det röda. Därmed blir röda objekt som nebulosor felexponerade med en standardkamera, och det får vi leva med såvida du inte vill investera i en modifierad DSLR-kamera där IR-filtret tagits bort.

Du får pröva dig fram per olika optik var den ideala exponeringen ligger innan utdragna stjärnor på grund av jordrotationen blir störande. För denna bild var exponeringen alltså 25 sekunder, stjärnorna är tydligt utdragna, och till nästa natt då det är bättre med tid, ämnar jag gå ner till 15 sekunder alternativt 20 sekunder.
Gör många exponeringar, minst tio på varje motiv. Ett ytterligare tips: Ha ett extrabatteri till hands för batteriet dras ur snabbare då det är kallt.



BILDEN: Det här är 10 exponeringar om vardera 30 sekunder adderade i Deep Sky Stacker från 1830UT den 14102011 genom min canons 55mm optik, bländare 11, iso 1600, och kameran satt piggy back ovanpå C9.25:an och monteringen var igång. DSS fungerar nu men enbart för *.jpg-formatet och utan att någon kalibrering av bilderna skett. Programmet tycks behandla alla typer av bilder korrekt i *.cr2 formatet (alltså raw) och adderar dem, men resultatet blir ändå inte bra. Det ser ut som allt det gör är att åstakomma en genomsnittlig bild, inte en adderad.

Vega i Lyran ses uppe till vänster. Komet Garradd ska vara i centrum av bilden ungefär, men är inte uppenbar. Jag har ett flertal bilder att labba med. Problemet är att verktygen är för dåliga. Bildbehandling av DSLR-bilder är något helt annat än av CCD-bilder. I vart fall syns att optiken är bra, men utan den kraftiga nerbländningen blir stjärnor i utkanten något deformerade. En 120 sekunders exponering blir på gränsen till överexponerad.
( 550 visningar )

Fortsatt liv i min LX200 i alla fall på köksbordet 
Wednesday, October 5, 2011, 13:52


BILDEN: Igår kväll monterade och skruvade jag dit de sista delarna och förslöt min LX200 Classic från 1997 efter funktionskontrollen. Nu får vi se om den beter sig normalt. Om inte blir det ett reservdelsinstrument. Jag satte dit två extra isolerbrickor under moderkortet samt för ett fäste som nås från ovansidan. Moderkortets kylklamp är fasttryckt mot metallväggen och har färsk värmepasta emellan, och en häftplastkudde och en inkila kontakt från en platt PC-kabel som ankare.

Häromkvällen var det strålande klart och kallt, men med höga lätta disslöjor, men jag var uppe vid 06 och hade jobbat hela dagen och lägga flera timmar uppe under natten för att kliva upp tidigt igen gick inte. I natt var det ännu kallare, i morse var det faktiskt +1 grader C och ett isskikt på bilarnas rutor på parkeringsplatsen. Det var 4 grader mitt i natten. Om det bara varit det hade jag kört astrofoto en studn mot Jupiter. Tyvärr var det en uppklarning efter ett rejält regn tidigare på kvällen, allting ute dröp av fukt och även med värmare igång hade optiken blivit blöt snabbt. Så även denna natt fick vara. Fast Jupiter, hög och ljusstark, försvinner inte än på ett tag.




BILDEN: Monterad hemma på köksbordet surrar Meade LX200 anno 1997 på helt normalt både för RA och Dec-motorn, och tiden spelar heller ingen roll för den klarar i alla fall en timme. Nyligen gjorde jag testet. Monterad i LX200 så beter sig de båda motorerna som om de fått RA- och DEC-runaway-problem samtidigt.



BILDEN: Min amatörmässiga spekulation nu är att orsaken är dålig isolering av moderkort från teleskopbasens metall då det sitter monterat, och därför uppstår någon form av störande krypström. I början för många år sedan, minns jag, satt det en eller möjligen två runda små packningar på baksidan kring en eller ett par av de små bultarna som håller moderkortet. Men det var då det... Nu har jag i alla fall letat reda på två användbara, isolerande små packningar hämtade från min PC-pryllåda, och jag söker efter ett par till från fästen till moderkort i gamla PC-chassin som jag har lagrade ute i förrådet.



BILDEN: Allt var helt normalt och lugnt under en timme. Frontpanelens mätare fungerade som den ska, och RA- och Dec-motorerna snurrade på i långsam eller snabbare fart allt efter kommandon på handkontrollen. En handkontroll som Claes i somras säkrade från att spontant "självförstöras" på samma sätt som GAF:s LX200:s handkontroll gjorde förra våren på grund av en brinnande kondensator. Han bytte ut den mot en säkrare. Det är ett fel som är väldokumenterat ute på nätet och beror på åldrande elektronik.

Notera på bilden Claes specialare, den via sladden och kontakten som ersätter Dec-motorns platta, svarta sladd ner genom gaffelarmen och så sockerbits honkontakten i armen. Utan den går det inte att köra systemet på köksbordet.

Ikväll började jag processwen att montera tillbaka motorer och elektronik, och DEC-motorn gick förvånadsvärt lätt, men så har jag ju lärt mig några monteringstricks genom åren.
( 602 visningar )

C2009 P1 (Garradd) - Hemläxan + bonus 
Monday, October 3, 2011, 00:12
Claes Martinsson
På Jörgens uppmaning gav jag mig också ut för att fotografera Garradd. Märkte att den rör sig bedydligt långsammare över himmelen nu än under Sagittarius.



Inga speciellt coola objekt i bakgrunden (typ coathanger eller M71), men jag fick av slumpen med två Galaxer som syns nere till vänster i bilden. Dessa är NGC6550 (mag 12.7) samt NGC6549 (mag 14.8). Man kan om man kollar noga också se färgskillnader kring kometens kärna samt softsvans (klicka bilden för mer detailjer). 10 expoeringar a 3 minuter med ISO 1600 stackade i DeepSkyStacker. Teleskopet var en Borg 77ED och kameran Canon 450D (IR moddad).




Tog också en bild på slöjnebulosan (NGC6992). Runt 50 minuter med ISO 800 )samma utrustning som ovan).

Bra kväll men jag blev tyvärr avbruten och hann inte med fler bilder innan det kom Koreanska militärer och undrade vad jag gjorde. Jag hade lyckats placera mig i ett militärt övningsområde hyffsat nära Nord Koreanska gränsen (måste lärma mig läsa lite Koreanska så att jag kan se vad det står på alla skyltar). De var lite misstänksamma över min foto utrustning, men jag lyckades övertyga dem och och fick snabbt packa ihop så det blidde tyvärr inte mer denna kväll.
( 500 visningar )

C2009 P1 (Garradd) - Centralkondensationen 
Thursday, September 29, 2011, 13:20


BILDEN: Här är då en mer komplett RGB-version av kometens centralkondensation, 20 x 5 sekunders exponering i rött, grönt och blått, och kalibrerat mot hela uppsättningen av darkframes och bias i CCDSoft 5. Slutligen alignar jag manuellt på kometens kärna, programmet justerar, och så övergår jag till slutfasen i Iris. Som synes är synfältet en aning krökt i de yttersta kanterna, till nästa pass justerar jag det. Kometen har en naturtrogen färg (för en kamera), och den beror på att mycket gas strömmer ut samt att koman även lyser upp av elektriska urladdningar, men den där riktigt fina ljusblå plasmasvansen syns inte. en tämligen "svanslös" förstagångskomet, i alla fall ur detta perspektivet.



BILDEN: När jag får in något riktigt intressant på kamerans chip brukar och har justerat till bra fokus brukar jag ta en första kort serie bilder även om objektet inte är perfekt fokuserat. Vädret, det vill säga uppdykande moln, kan ju ställa till det annars. Här är den första serien bilder av kometen i ofiltrerat ljus. Synfältet är bara en halv grad, varje exponering varade 5 sekunder. Efteråt har jag manuellt centrerat på kometens kärna innan bilderna lades ihop. Jag använder Iris för att snygga till och platta till bakgrunden och justera kontrasten. Binningen var 2x2 pixlar, och det vill säga kameran var 4 gånger så känslig som vid högupplösning 1x1.



BILDEN: Nu är fits-bilderna för r,g och b tillplattade med hjälp av Iris och en aning manuellt färgbalansjusterade men inte mycket. Här ser vi kometens allra innersta, dess kärna. Det är en ny, ung, parabolisk komet med stor produktion av gas som enbart gör en resa genom den inre delen av solsystemet.



BILDEN: Den första RGB-versionen, och det finns en del att snygga till. Kometens färg är korrekt. Som synes innebär en disig kväll ojämn belysning. Det går att rätta till i Iris. Bilden är uppbyggd av enstaka 5-sekunders exponeringar, binnad 2x2.

Kärnan ändrar position så snabbt att jag måste sikta på den manuellt vid konstruerandet av bilden och stjärnorna blir rgb-stjärnor utan centrering.



BILDEN: C2009 P1 (Garradd) - Centralkondensationen. Synfältet är på cirka 0,5 grad. en enstaka 5-sekunders exponering binnad 2x2 i visuellt ljus. Jag hann dock precis ta en serie om rgb-bilder också så det resultatet kommer så småningom. Den här bilden ser ju konturlös ut, men det går att bildbehandla fram detaljer med hjälp av speciella funktioner. Jag ska se om jag lyckas få igång dem. I vart fall är det helt uppenbart att kometens huvud är uppbyggd som en lök eller en rysk docka av lager på lager med slöjor, och du tycks aldrig nå fram till centrum medan den ser likadan ut.


Instrumentet är Celestron 9.25 Schmidt-Cassegrain och fastsättningen av kameran görs i den minst 30 år gamla Lumocon Easy Guider som jag köpte i min ungdom. Därför syns en del koma i bildens utkant. Det är en enkel akromat som är reducern. Som en första off axis guider kommer den dock att funka utmärkt.

Tiden var 17:57UT och datumet 29092011. Det enda som inte fungerar nu är den automatiska stämplingen av koordinater ra och dec i FITS-headern på bilderna. Jag har bara lyckats få igång det en enda gång i samspelet mellan Sky 6 Pro, CCDSoft 5 och Skywatcher Synta EQ6-monteringen. Det som alltid fungerar är att uppdatera loggboken med data, så kometens position finns registrerad där istället.



( 526 visningar )

Mera C2009 P1 (Garradd) Nu i låg upplösning 
Wednesday, September 28, 2011, 12:57


Mera C2009 P1 (Garradd) Nu i låg upplösning, visuellt ofiltrerat ljus, binnat 2x2, och därmed 4 gånger känsligare. Bilden är i originalstorlek. Strecken är spåret av en solbelyst satellit som lämnar synfältet. Exponeringen varade 10 sekunder.
( 485 visningar )

C2009 P1 (Garradd) och Collinder 339 Klädhängaren 
Wednesday, September 28, 2011, 12:27


BILDEN: Jan och Roland Olsson i Bergkvara och Torsås hyar gjort "hemläxan" och fotat komet C2009 P1 (Garradd). Det blev när den passerade Collinder 339 Klädhängaren. Utrustningen var som vanligt ett 300mm tele och Nikon 40D. De pluggar vidare, uppger de och vi ser fram emot nästa läxa.
( 468 visningar )


<< <Tillbaks | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | Nästa> >>