Den 2 januari 2009: Astrofotonytt. M42 Orion genom Celestron 9.25 tummaren, Venus med DSLR 55mm 
Tuesday, December 23, 2008, 10:34
Så den 23 december kom då den perfekta kvällen som jag väntat på i höst. Jag bytte snabbt 102mm refraktorn till Celestron 9.25-tuben, som förberetts med en 25 år gammal (jo faktiskt) Lumicon Guider (Alla vet vad det är för märke?) en kombinerad guider och telenegativ lins f/5. Vid f/10 har instrumentet brännvidden 2350mm. De här bilderna är helt ofiltrerade och knappt behandlade, samtliga är på 30 sekunder med min 13 år gamla Starlight Xpress SXL8-kamera, 512x512 pixlar, 15 mikrometer stora i kvadrat. Det innebär att belysningen per pixel är nära idealisk. Temperaturen var 1-2 plusgrader. MEN. Det blåste och stundtals väl hårt. Vinden tog tag i dagghuven. Därav en del bildstörningar. Här har jag valt några enstaka exponeringar på måfå.

Och det här är den bästa bild av M42 som jag kan få ut ur kvällens material, två rutor på vardera 30 sekunder adderade. Minimal unsharp mask. Ingen förstärkning av kontrasten så det finns en del att göra för den experimentsugne, men då syns å andra sidan inte nebulosans inre så bra.

---------------------------------------------------------
Den 27.12.2008: Uppdaterat. För att fortsätta på det astrofotografiska temat. Igår fyndade jag på mellandagsrean och blev ägare till en Canon EOS 1000D inklusive en kombinerat vidvinkel och normalobjektiv till ett mycket bra pris, faktiskt ordentligt reasänkt. Ungefär 100 testexponeringar senare och ett uppföljande besök i butiken för teknisk rådfrågning så börjar jag nu känna mig mer säker på fotomaskineriet. Här är en alldeles speciell bild: En fjärrstyrd - via usb-förbindelse pc till kameran - Live View-exponering inklusive fjärrstyrd fokusering med hjälp av medföljande programvara - av lådan till min 102mm refraktor. Det lovar gott för fortsättningen. USB- förbindelsen går ju att förlänga, Så länge som ett originalobjektiv används går det alltså att sköta fokuseringen innifrån stugvärmen. Hängs kameran direkt på teleskopet blir det tekniken den gamla vanliga manuella exponeringen. Bilden är kraftigt minskad i storlek, från 25MB jpg till 1.5. Jag fotograferar i RAW-format.

Kamerans 10.1M CMOS-sensor har ett ej avtagbart filter som blockerar det mesta av det röda, långvågiga ljuset i det för astronomer intressanta H-alfa-området. Jag har också kollat hur den reagerar på djupblått. Tydligen är skärmen på kameran inte helt naturtrogen i sin återgivning, men efter tankning till PC är de blå bilderna betydligt bättre.
Kamerans kvarstående svaghet är de förinställda lägena för vitbalansering. Samtliga drar för mycket åt det röda hållet. Det är en sedan tidigare känd egenhet för denna serie av Canon-kamror. Dock finns ett läge för att ställa in en egen vitbalansering också och det fungerar bra.
-------------------------------------------------------------
Uppdaterad den 29.12: Här är då premiär för astrofotobild med nya kameran Canon EOS 1000D och motivet råkade bli Venus. Optik 55mm f/5.6 nerbländad ett steg. Det är en zoom och i ändra läget återger den 18mm med ljusstyrka f/3.5, autofokuserad och med bildstabilisering igång. Exponeringen är 1/6-dels sekund. Jag tog stöd mot karmen till balkongdörren.

Den observatör som klickar på bilden och sedan förstorar den upptäcker att det finns ett pixelfel klockan 13.30 ett stycken ovanför och till höger om Venus. En pixel vill inte vara med utan signalerar rött. Det är ju enkelt att korrigera manuellt. Venus återges distinkt utan minsta tecken till kromatiskt aberrationsfel.
Observera att denna bild återges i 50 procent av normal bildstorlek!

--------------------------------------------------------------------
Uppdaterad den 1.1 2009 klockan 15.30UT:
Månskäran och Venus var en magnifik syn. Snabbt fram med kameran. Det visade sig att de senare bilderna i manuell inställning blev bäst. Exponeringen är 1/6 sekund.


--------------------------------------------------------------------
Uppdaterad den 2.1.2009 klockan 15.30UT:
Här är Månen och Venus ytterligare ett dygn senare. Det är inte lika klart längre eftersom ett kölddis hänger i luften.


( 727 visningar )

Den 21 december 2008 - 12.5 tums Newtontuben är nu tillbaka i Nybro från Öland 
Sunday, December 21, 2008, 15:02
Efter många års tjänstgöring i det första observatoriet med förre ägaren utanför Mariestad från tidigt 1980-talet och till 1995 hamnade det några år i dåvarande observatoriet i Grönhögen. Så byttes det ut mot modernare grejer, men fanns alltid i bakgrunden. Efter några år under väderskydd först i Grönhögen och de senaste två åren i Skogsby på tidigare Ekologiska Forskningsstationen finns nu tuben i Nybro i mitt mindre förråd.


Grannens inställsamma katt tar sig en första titt...

Det är alltid mer spännande på baksidan.


Tuben är i gott skick efter alla dessa år. Nu väntar en rengöring och koll av lagren på ringarna. De går trögt när instrumentet bär uppsatt men glider lätt när det är nertaget. Det är dags att göra en ordentlig smörjning, misstänker jag.
Kan hända hamnar en modern Crayfordfokuserare på den gamlas plats, kanske blir det en ny, ej fläckig diagonal, det kan hända den översta delen av tubens insida täcks av ett modernt, "luddigt" ljusdämpande material och varfäör inte byta den gamla sökaren mot en modern, lite kraftfullare? Vi får se.
( 763 visningar )

Den 19 december 2008 - Blöt kort uppklarning, Nu är ETX AT70 inställd 
Friday, December 19, 2008, 15:04

Meade ETX AT70 är inställd, kallibrerad och klar för automatiskt go to och observationer. Ok, det är "bara" en akromat, brännvidden är korta 350mm och ljusstyrkan f/5, men den gör ändå rätt hyfsat ifrån sig. I alla fall för 1995 kronor, som är ett Lidl-arbjudande från förra december. Till det kommer frakten till Meade Europa i Berlin för garantiservice på knappa 300 kr när instrumentet prompt vägrade att fungera efter ett par månader. Där nere byttes teleskopet och ryggsäcken ut, vars dragkedja spruckit - men som vi inte klagat på - men hemma igen fungerade det fortfarande inte. Handkontrollen hängde sig åter. Servicetenikern i Berlin svarade snabbt på mejlen att de skickade upp en ny handkontroll eftersom felet sannolikt hade att göra med operativsystemet i den. Mycket riktigt. Med ny handkontroll fungerar allt utmärkt. Bios för Autostar är från 2003. Det räcker för ett instrument på den här nivån. Läs manualen. "Sporta" inte genom att försöka få det att fungera utan manualläsning. Tilläggas ska att garantin är på fem år.

Här ses diverse bafflar inne i tuben, och linserna i akromaten tycks försvinna vilket är ett gott tecken. I låg och medelhög förstoring är ett objekt osm månen ok. Jag har jämfört med modernare och dyrare okular, de som följer med är MA, Modified Akromat ik. Bilden blir betydligt bättre.
Tilläggas ska att vi här i sydost ikväll efter veckor av mulet väder såg vinterns stjärnhimel, men molnen i öster började snart att tätna, och efter allt regnande var det dyblött ute på balkongen. Ingen natt att jobba där med andra ord, men det ska börja blåsa kommande dagar och det är lovande.

( 714 visningar )

Den 13 december 2008 - Uppklarning, guideteleskop och 102mm refraktor ute  
Friday, December 12, 2008, 17:02

Efter vad som nästan har varit en evighet av dåligt väder på senare tid så klarnade det äntligen upp efter midnatt inatt. De senaste månaderna har nätterna kring fullmånen varit pålitligast... Fast mer än en dryg halvtimme blev det inte ikväll, men jag hann både sätta upp instrumenten, balansera, och justera in 80mm f/10 guideteleskopet så att dess optiska axel är parallell med 102 mm f/7 ED refraktorns. Enligt SMHI:S prognos för söndag så är utsikterna mycket goda för klart väder i och med att torrare luft kommer in.

Ekipaget som nu rider ovanpå EQ6 Sky Scan Pro-monteringen är betydligt tyngre och kräver mer motvikt för balansering, men det är ju ändå ingen match för denna tunga montering. Guideteleskopet har bra optik för att vara en så liten Schmidt-Cassegrain. Diffraktionsringarna är mycket tydligen, optiken är aningen okollimerad men det är så lite att det kanske inte är värt mödan att ta sig an de tre justerskruvarna på sekundärens framsida.

Den starka stjärnan som syns ute till vänster är Sirius. Fullånens sken lyser upp instrumenten. Daggvärmarna är inte anslutna till kontrollern. du hinner ju inte alls göra särskilt mycket på en halvtimme. Senast jag tittade ut var det mulet igen.
( 740 visningar )

Den 11 december 2008 - Nästa projekt: Snygga till Meade Research Series Ekvatoriell Montering årgång 1981 
Thursday, December 11, 2008, 03:31
Här har vi då nästa renoveringsprojekt: En ekvatoriell montering av modell Meade Research Series årgång 1981. Original R.A-drivningen är borta, ersättningen är en gammal från Astromekanik, Danmark samt en modernare synkronmotor. Den fungerar. DEC.drivningen utmed en kort kuggstång fungterar inte längre, men torde gå att få igång igen. Från början styrdes det hela med en joystick. Notera att monteringen inte ser särskilt maffig ut på bild, men jag kan garantera att den är stor och tung. Den riktigt stora motvikten, säkert 12 kilo, är inte ditsatt.

Här vilar alltså 12.5-tums Newtontuben med ringar. Avståndet mellan hålen i ringarnas "vagga" är 45 centimeter. Problemet är ekipagets vikt i förhållande till drivningens kapacitet. Trots en frikoppling blir det sådana påkänningar på kugghjul att snäckhjul med axel rör sig i sidled.
Det var då det - sin tids modernaste och mest anslående teleskop som i annonserna alltid åtföljdes av en allvarlig man i vit rock - och Meade hade tillverkningen i Kalifornien.

Uppdaterad 12.12.2008:

Metallkåpan över drivningen, ej original, är borta. Jag har för mig att kugghjulet har 144 skär, men jag kan minnas fel. Det är köpt av en känd firma i Danmark som ersättning för en kraschad drivning. Förre ägaren gjorde ett misstag en natt och glömde stämma av drivningen med följd att instrumentets montering fortsatte att gå och på morgonen upptäcktes att tuben krockat med en bokhylla...

Det tog en stund och några försök att få igång drivningen. Jag lossade och drog åt igen så att motorns axel är säkert kopplad till snäckdrevets. Då började det att röra på sig och sakta, sakta också det stora kugghjulet. Det har alltså stått stilla i ett par år, men test då visade att allt fungerade, men att jag behöver byta + och - för att få drivningen att motverka jordrotationen.

Här syns en svaghet. Hållaren av snäöckdrevet är uppdaterad, men det går att göra mer. Idealet vore och den hölls av ett massivt metallblock. Under lasten från den tunga tuben och tubringarna tycks frikopplingen protestera. Det blir kraft över som skjuter snäckdrevet med axeln något åt sidan. En lösning är att under en tid ta paus med den stora tuben och hänga på något lättare istället.

( 769 visningar )

Den 7 december 2008 - Eriks LX200 på 12 tum är uppsatt ute igen 
Sunday, December 7, 2008, 10:40

Eriks till GAF donerade LX200 på 12 tum är nu uppsatt ute igen. Först att låna den är Alf-Arne, därefter Martin. Först körs den enbart mekaniskt, efter undervisning en stjärnklar kväll också elektriskt. Intresserade GAF:are som framöver vill känna på det modernaste instrumentet som fanns på marknaden 1996 hör av sig till ordföranden för bokning. Hör till uppställningen gör också en modern plåtdagghuv donerad av Chris. Den ringformade motviken framför okularhållaren balanserar dagghuven perfekt.



( 619 visningar )


<< <Tillbaks | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 | Nästa> >>